Högskoleutbildningars examensrätt ifrågasätts

Regeringen vill se varannan 25-åring i högskolan. Men var tolfte högskoleutbildning i Sverige har fått sin examensrätt ifrågasatt. Det visar en ny rapport från Högskoleverket.

Under strecket
Publicerad
Annons

Högskoleverket började granska svensk högskoleutbildning 2001, på uppdrag av regeringen. Av tusen granskade utbildningar har 81 fått så allvarlig kritik att de riskerar att få sin examensrätt indragen. De har då fått ett år på sig att åtgärda bristerna.
– Jag kan bara påminna mig om ett fall där lärosätet valde att lägga ner utbildningen istället för att göra de ändringar som vi krävde, säger Staffan Wahlén, utredare på Högskoleverket.
2004 granskade Högskoleverket 339 grund-och forskar utbildningar, varav ett 20-tal fick mer eller mindre allvarliga anmärkningar.

Störst problem i årets rapport finns på språkutbildningarna och lärarutbildningen. Att den senare är ett riktigt sorgebarn har redan tagits upp på ministernivå. Högskoleverket uppmanar regeringen i rapporten till ”snabba och kraftfulla åtgärder”, och utbildningen ska utvärderas igen om två år. Men Högskoleverkets kritik kan också handla om att ett ämne är för mansdominerat, som filosofiska institutionen på Stockholms universitet, eller att doktorander i idé- och lärdomshistoria måste klara av sina doktorsavhandlingar på allt kortare tid.
Enligt Staffan Wahlén är det inte så enkelt att ett traditionsrikt universitet ger den mest kvalificerade utbildningen. Till exempel riskerar Uppsala universitet att bli av med sin rätt att dela ut magisterexamen i italienska på grund av bristande lärarkompetens.
Samma sak gäller magisterutbildningen i spanska vid Umeå universitet.
– Vi har ingen lektorskompetens i litteraturvetenskap. Det innebär att vi inte kan låta studenter skriva C- eller D-uppsatser i litteraturvetenskap, säger Johan Nordlander, prefekt på institutionen för moderna språk i Umeå.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons