Annons
X
Annons
X

Högre långräntor för krisländer

Hotet om sänkta kreditbetyg för en rad euroländer pressar valutan mot årslägsta mot dollarn, medan långräntor för länder som Spanien och Italien fortsätter stiga.

Av TT
(uppdaterad)

Marknaden ser det som allt troligare att kreditvärderaren Standard ” Poor's (S ” P) följer upp förra veckans varning och sänker kreditbetyg för 15 av 17 euroländer. Ett sänkt kreditbetyg pressar i regel upp lånekostnaden för länder och företag som berörs och kan i extremfall (som Grekland, Irland och Portugal) innebära att länder inte längre kan finansiera sig på den privata kapitalmarknaden.

I dagsläget skulle sänkningar av euroländernas betyg troligen främst slå mot institutioner som eurozonens krisfond EFSF, som finansierar sina stödinsatser till euroländer med egna obligationer.

– Det största effekten blir det för mellanstatliga institutioner som EFSF. Om EFSF förlorar sitt toppbetyg skulle fonden kunna få svårigheter att hitta investerare, säger Alessandro Giansanti, räntestrateg på ING, till Reuters.

Annons
X

Räntorna på nya spanska växellån som emitterade i dag föll kraftigt jämfört med senaste föregående auktion. Räntan på Spaniens nya ettåriga växellån på totalt 3,4 miljarder euro föll till 4,05 procent, ned från 5,02 procent. För ett växellån med 18 månaders löptid på 1,5 miljarder euro föll samtidigt räntan från 5,16 till 4,23 procent.

Samtidigt ökade antalet bud per utbjuden växel, vilket antyder ett ökat sug efter spanska statspapper.

Grekland testade också marknaden med ett växellån på 1,6 miljarder euro med ett halvårs löptid. I Aten blev dock utfallet inte lika lyckat. Där steg snitträntan i auktionen till 4,95 procent, upp från 4,89 procent i senast föregående auktion. Antalet bud per växel var samtidigt oförändrat på cirka 2,9.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Räntan på svenska statspapper med sex månaders löptid ligger jämförelsevis på 1,30 procent. Räntegapet jämfört med Grekland förklaras av att många investerare ser en risk för att Grekland kan få problem att betala tillbaka lånen, vilket gör att de kräver högre ränta.

    Hålet i Greklands centrala statsbudget blir allt större. Under årets första elva månader, januari-november, har den grekiska statens budgetunderskott vuxit med 5,1 procent till 20,5 miljarder euro (186 miljarder kronor). Det kan jämföras med 19,5 miljarder euro under samma period i fjol, enligt statistik från Greklands finansdepartement.

    Siffrorna omfattar bara den statliga nivån och alltså inte offentliga underskott på regional nivå eller i socialförsäkringen.

    Stockholm TT

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X