Annons
X
Annons
X

”Höghastighetsbana blir inte lönsam i Sverige”

Det är dags att erkänna att en höghastighetsbana i Sverige saknar lönsamhet. Använd istället de medel som finns till lönsamma spårprojekt, skriver Hendrik Bijloo i en slutreplik.

Höghastighetstågen
Foto: Mikael Fritzon/TT (Arkiv 2012)

SLUTREPLIK | HÖGHASTIGHETSTÅG

För några dagar sedan skrev jag ett upprop till regeringen att börja reagera på alla stoppljus som lyser rött för höghastighetsbanan. Det var Sverigeförhandlingen som svarade och de förmedlar att situationen är under kontroll. Sverigeförhandlarna försäkrar också att deras relation med Trafikverket är god.

För mig är det oklart hur det rimmar med deras sätt att ifrågasätta Trafikverkets teknikval för höghastighetsbanan. Kort inför en eventuell byggstart av ett av Sveriges största byggprojekt skapar Sverigeförhandlingen stor otydlighet med följande uttalande i en debattartikel i SvD: ”Rätt val av byggteknik kan spara miljarder. I en ​rapport från KTH Järnvägsgruppen bedöms att kostnaden kan reduceras med hela 65 miljarder kronor om spåren byggs med makadam i stället för att fixeras.

Sverigeförhandlarna tycker tydligen att det här är en bra sätt att kommunicera med Trafikverket. Jag tycker däremot att det är ytterst olyckligt, inte för att Sverigeförhandlingen saknar befogenheter, men eftersom Trafikverket har en större kompetens för sådana bedömningar. Trafikverket uttalar sig också om frågan hur effektiv en investering i en höghastighetsbana är. I den samlade effektbedömningen för Höghastighetsbanor är slutsatsen att ”den sammanvägda bedömningen av dessa effekter är att investeringen är olönsam”. Sverigeförhandlingen hävdar istället att ”en samlad bedömning är enligt Trafikverket att en investering av höghastighetståg är bra för Sverige”.

Annons
X

Det går säkert att hitta många positiva yttringar av Trafikverket om höghastighetsbanor, men i beslutsprocessen för infrastrukturinvesteringar är en samlad effektbedömning det viktigaste instrument vi förfogar över. Den som läser hela samlade effektbedömning som till exempel Andreas Bergström, Fores, hamnar oundvikligen på samma slutsats, projektet är olönsamt.

Sedan nämns av Sverigeförhandlarna många positiva effekter som höghastighetsbanan ger, men de bemöter inte de problem jag har nämnt i min första inlägg. Koldioxidutsläpp i trafiken ska minskas med 70 procent till året 2030. Före 2040 bidrar projektet dock med en kraftig höjning.

Med den trafikering som lovas av bland annat SJ:s Crister Fritzson, är kapaciteten inte tillräcklig på en viktig del av spåret, Järna - Stockholm Central. Höghastighetsbana hela vägen in till Stockholm skulle lösa problemet. Men Sverigeförhandlingen kan inte komma med en sådant förslag, för då tillkommer miljarder kronor på kostnadssidan i projektet och då blir det ännu tydligare att kostnaden för projektet är för hög.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Och kanske ännu viktigare, Sverigeförhandlingen har inte lyckats hitta alternativ finansiering för projektet. Testballonger om lånefinansiering och sålda Teliaaktier får nobben av regeringen och en kraftigt majoritet i riksdagen. Ett effektivt tågsystem är viktigt, men finanspolitiska ramverket är utan tvekan ännu viktigare.

    Valet som då återstår är det mellan pest eller kolera. Antingen färdigställs banan om 50 år, eller så krävs det ett investeringsstopp för tåget från 2025 till 2040.

    Det är dumt att aldrig våga sig på något nytt, då fastnar vi i gamla spår och slutar utvecklas som land. Det var väl värt mödan att undersöka om drömmen om ett svensk höghastighetsnätverk gick att förverkliga. Men det är oansvarigt att bita sig fast i ett projekt som efter utredning uppenbart inte passar för Sverige. Det är dags att erkänna att projektet saknar lönsamhet, börja använda de medel som finns i lönsamma spårprojekt och leta efter bättre lösningar för en fossilfritt Sverige!

    Hendrik Bijloo

    ordförande för Liberalerna i Ljusnarsberg

    Hendrik Bijloo Foto: Privat
    Annons
    Annons
    X
    Foto: Mikael Fritzon/TT (Arkiv 2012) Bild 1 av 2

    Hendrik Bijloo

    Foto: Privat Bild 2 av 2
    Annons
    X
    Annons
    X