Annons
X
Annons
X

”Hjärtsjuka måste följas upp på ett bättre sätt”

Hjärtsvikt orsakar stort lidande och kostar samhället miljardbelopp varje år. Men genom tidig diagnos och strukturerat omhändertagande av patienterna kan behandlingen förbättras för att förebygga onödiga sjukhusinläggningar och förtida död. Det skriver en rad debattörer.

Det är hög tid att regeringen beslutar om en sammanhållen strategi för patienter med hjärt-och kärlsjukdomar, skriver artikelförfattarna.
Det är hög tid att regeringen beslutar om en sammanhållen strategi för patienter med hjärt-och kärlsjukdomar, skriver artikelförfattarna. Foto: Tomas Oneborg

DEBATT | HJÄRTINFARKT

Sverige tillhör de främsta länderna i världen när det gäller att akutbehandla hjärtinfarkter. Nästan dubbelt så många överlever hjärtinfarkt i dag jämfört med för 20 år sedan. Men när patienterna sedan skrivs ut från sjukhuset görs inte tillräckligt för att förebygga vanliga följdsjukdomar efter hjärtinfarkt.

En vanlig komplikation till följd av hjärtinfarkt är hjärtsvikt, en kronisk sjukdom som innebär att hjärtat inte orkar pumpa ut tillräckligt med blod. Hjärtsvikt är i dag den vanligaste diagnosen vid Sveriges medicinkliniker och den vanligaste orsaken till vård på sjukhus – uppemot var femte svensk över 75 år drabbas.

I dagsläget bedöms cirka 300 000 svenskar lida av hjärtsvikt, varav bara ungefär två tredjedelar har fått rätt diagnos och därmed möjligheten att få adekvat behandling. Varje år har landets sjukhus cirka 60 000 vårdtillfällen på grund av hjärtsvikt till en kostnad av omkring 2,5 miljarder kronor. Eftersom vi blir allt äldre är det en siffra som väntas öka kraftigt de närmaste femton åren om ingenting görs.

Annons
X

Förutom underdiagnostiseringen av hjärtsvikt råder även underbehandling i majoriteten av Sveriges landsting – vid Socialstyrelsens öppna jämförelser 2015 var det endast tre av totalt 21 landsting som uppfyllde målnivån för grundläggande läkemedelsbehandling i myndighetens riktlinjer. Utöver denna finns en handfull andra behandlingsmetoder som ytterligare förbättrar patientens livskvalitet, minskar behov av akutvård på sjukhus och minskar dödligheten.

Omkring 50 procent av hjärtsviktspatienterna dör efter fem år och prognosen är ofta sämre än för många av de vanligaste cancersjukdomarna. Var femte patient som vårdas på sjukhus för hjärtsvikt läggs in på nytt och var tionde dör inom två månader. Det stora antalet kostsamma sjukhustillfällen är ett tecken på att vården av olika skäl missar behandlingen för många av patienterna.

Det skulle inte behöva vara så. Om ett strukturerat, standardiserat omhändertagande infördes i samtliga landsting, från misstanke om hjärtsvikt till tidig diagnos och korrekt behandling - via hjärtsviktsmottagningar och registrering i kvalitetsregister - skulle fler hjärtsviktspatienter leva längre och få avsevärt mycket bättre livskvalitet, samt undvika sjukhusinläggning som medför stort lidande hos individen. För samhället skulle det samtidigt innebära stora kostnadsbesparingar.

Det finns redan goda exempel där lokalt införande av standardiserade vårdförlopp har lett till förbättringar både för patienter och för vården. I Sörmlands läns landsting samt Region Gotland ska alla vårdcentraler numera ha en hjärtsviktsmottagning och registrera sina patienter i det nationella kvalitetsregistret för hjärtsvikt, RiksSvikt. Sedan detta infördes har sjukhusinläggningarna på grund av hjärtsvikt minskat markant. I Stockholms läns landsting har man inom ramen för vård- och forskningsprojektet 4D fördubblat resurserna på de stora sjukhusens sviktmottagningar, vilka i sin tur har fört vidare kunskapen till primärvården. Även här finns data som visar på förbättringar med färre sjukhusinläggningar och bättre genomförd behandling.

RiksSvikt är ett viktigt verktyg för att mäta och förbättra kvaliteten på hjärtsviktsvården. I dagsläget är det många av landstingen som i varierande grad rapporterar in sina patienter, men en del gör det bara sporadiskt och vissa inte alls. Här behövs stora förbättringar, i synnerhet som en färsk studie från Karolinska Universitetssjukhuset visar att hjärtsviktspatienter som ingår i kvalitetsregistret har en bättre chans till längre överlevnad än de som lämnas utanför. Studien bekräftar också att hjärtsviktsvården i Sverige kunde vara mycket bättre.

Det är hög tid att regeringen beslutar om en sammanhållen strategi för patienter med hjärt-och kärlsjukdomar, där man prioriterar införandet av ett strukturerat, standardiserat omhändertagande för hjärtsvikt. Både nationella och regionala vårdprogram är viktiga för att skapa samsyn och entusiasm hos berörda aktörer.

Vi hoppas därför mycket på regeringens satsning på en system- och strukturförändring av hälso- och sjukvården för dem med kroniska sjukdomar. Människor med hjärtsvikt förtjänar en satsning för att lyfta dessa till minst lika god nivå som för hjärtinfarkt.

Lars H. Lund, docent och överläkare i kardiologi, Karolinska Universitetssjukhuset

Peter Vasko, kardiolog och registerhållare RiksSvikt

Inger Ros, förbundsordförande Riksförbundet HjärtLung

Maria Liljeroos, sjuksköterska, Mälarsjukhuset, processledare Hjärtsviktsprocessen Sörmland

Peter Wodlin, överläkare Sektionschef Svikt,Kardiologiska Kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

Ann Hovland-Tånneryd, specialist i allmänmedicin, medicinskt ansvarig läkare Hemse/Klinte vårdcentral

Gerhard Wikström, docent och överläkare i kardiologi vid Uppsala universitet

Anna Strömberg, professor och sjuksköterska, Linköpings universitetssjukhus och Linköpings Universitet

Laila Hübbert, överläkare och patientområdeschef Hjärtsvikt GUCH, Tema Hjärta och Kärl Karolinska universitetssjukhuset Stockholm

Michael Fu, professor och överläkare i kardiologi, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg

Linda Björklund, hjärtsviktssköterska och verksamhetschef på Vårdcentralen Näsby, region Skåne

Björn Eriksson, distriktsläkare, biträdande verksamhetschef, Gustavsbergs vårdcentral

Cecilia Linde, professor och överläkare i kardiologi, Karolinska universitetssjukhuset

Maria Schaufelberger, professor och överläkare i kardiologi, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg

Björn Kornhall, kardiolog och överläkare vid Skånes Universitetssjukhus i Lund

Hans Persson, docent och överläkare i kardiologi, Danderyds Sjukhus

Annons
Annons
X

Det är hög tid att regeringen beslutar om en sammanhållen strategi för patienter med hjärt-och kärlsjukdomar, skriver artikelförfattarna.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X