Annons
X
Annons
X

”Hjärnmonstret” bygger bukfettet

En orsak till övervikt sitter i hjärnans belöningssystem. Därifrån styrs din väg till kylskåpet och kakfatet. Hjärnan triggas snabbt igång av snabba kolhydrater. Risken är att baksuget efter sockerkicken styr ut oss i en ständig jakt på mer. Stress gör saken än värre genom att omvandla socker till fett.

(uppdaterad)
Nya hjärnvägar
Bygger buk gör man när stress- och insulinsystemet jobbar för fullt och blodsockernivån är hög. Socker och alkohol bidrar till den processen.
Bygger buk gör man när stress- och insulinsystemet jobbar för fullt och blodsockernivån är hög. Socker och alkohol bidrar till den processen. Foto: SCANPIX

NYA HJÄRNVÄGAR | DEL 2

Vår moderna livsstil med mycket stress och snabba kolhydrater som godis, vitt bröd och pasta, för lite sömn och motion kokar ihop en kemisk cocktail som gör oss allt tjockare om magen. När vi är stressade och trötta ropar våra hjärnor efter snabbverkande påfyllning av energi – allra helst socker eller snabba kolhydrater. Stresshormonet kortisol gör att vi äter mer.

Det vi äter och dricker sätter inte bara spår i kroppen utan också i belöningssystemet. Vänjer vi oss vid ett ständigt tillskott av mackor, pasta, kakor och godis är det vad hjärnan vill ha nästa dag och nästa och nästa.

Med blodsockerkurvor som ser ut som berg- och dalbanor blir vi trötta under dagen och sover sämre. Negativ stress och dålig sömn är två viktiga faktorer som gör det svårare att gå ned i vikt och att hålla normalvikt. Det beror på att flera ämnen som utsöndras under sömnen påverkar ämnesomsättningen positivt, medan stresshormoner har negativ verkan. Låter vi bli att motionera missar vi chansen att tömma kroppens glykogen­depåer som minskar risken för insulinresistens. Insulinet spelar en nyckelroll för att ta hand om alla kolhydrater. Om vi äter ”hypermat” hela tiden minskar känsligheten i insulinsystemet.

Annons
X

Våra egna hjärnor har då blivit viljestarka monster som styr oss mot val som gör att vi bygger buk.

I den nya boken ”Hjärnkoll på vikten” förklarar hjärnforskaren Martin Ingvar och vetenskapsjournalisten Gunilla Eldh hur hjärnan styr vårt beteende och hur vi ska gå till väga för att ”bygga nya hjärnvägar”.

Belöningssystemet är den osynliga makt som gör att du väljer det som ger kortsiktig energi till hjärnan. Socker och snabba kolhydrater ger ett nöjt pling i hjärnkontoret, men eftersom blodsockerkurvan stiger snabbt och brant innebär det också att den faller på samma sätt. Det är i nedåtkurvan som vi får ett starkt sug efter att äta mer och få upp blodsockret igen. Om vi ständigt matar ”hjärnmonstret” med socker blir sötsuget en kravmaskin.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    – Olika människors belöningssystem är olika känsliga för nedförsbacken. Det varierar över åren, kanske särskilt för kvinnor, och det varierar över tid på dagen, förklarar Martin Ingvar.

    Martin Ingvar ville skriva en bok med principer som är lätta att ta till sig. Våra hjärnor styr motivation och beteende. Om man lär sig hur systemet fungerar blir det lättare att lägga om livsstil på ett sätt som varken bryter ned kropp eller själ. Genom att lära sig tolka kroppens signaler kan man hantera dem bättre. Han är bekymrad över att hälso- och sjukvården inte har tagit till sig kunskapen om hjärnans beteendestyrning.

    – Därför råkar det som har bäst evidens för varaktig viktminskning vara magkirurgi. Det är rätt upprörande, säger Martin Ingvar.

    Inte undra på att det är ett helvete att banta med konventionella metoder, skriver Martin Ingvar och Gunilla Eldh, och kritiserar alla som ännu hävdar att tallriksmodellen, fettsnål och fiberrik kost är bästa sättet att få svenskarna smalare.

    – Det är jobbigt att hela dietistsverige har varit Viktväktar­frälsta och nyckehålstokiga, säger Martin Ingvar.

    Humöret dalar när man tvingas leva med de höga insulinpåslag som en kolhydratbaserad kost ger, samtidigt som man inte får tillräckligt med kalorier. Hela ditt medvetande är då snart upptaget av tankar på mat och ätande. Hjärnan gör socker av allt den kan. Om man försöker äta fett- och kalorisnålt signalerar hjärnan snart att det är kris. Hunger! Hitta något sött! Snabbt!

    – Om du lär dig hur belöningssystemet fungerar kan du skydda dig mot dåliga beslut. Om blodsockerkurvan är jämn och du är avstressad är det mer sannolikt att du gör ett bättre val, säger Gunilla Eldh.

    – Ja, vad boken erbjuder är ett sätt att styra de omedvetna besluten eller minska trycket i dem, fyller Martin Ingvar i.

    Martin Ingvar och Gunilla Eldh föreslår en omställning till kost med så få snabba kolhydrater som möjligt, särskilt i början när de nya hjärnvägarna inte är inkörda.

    – Börja med att fråga dig själv, när på dagen är det jobbigt. Då kommer du ganska snabbt fram till att om du äter en bra frukost hade du jobbat mer effektivt och sannolikt inte tagit fyra promenader till kaffeapparaten och du hade hoppat över att äta eftermiddagskakorna redan på förmiddagen. Då hade du i lugn och ro kunnat arbeta färdigt. Och hade du ätit en lunch hade eftermiddagen också blivit bättre.

    Det är lättare att äta lagom om måltiden före var rätt sammansatt. Äter vi fet fisk och råris till lunch är det lättare att hoppa över chokladen på väg hem och att inte överäta till middagen än om vi ätit en stärkelserik pastalunch eller en kalorisnål sallad med för lite protein och fett. Det kallas second meal-effect.

    Det är framför allt vad du äter som avgör hur mycket du äter. Äter du dig mätt på mat med lågt GI-värde och tillräckligt med fett är det lättare att äta färre kalorier, menar Martin Ingvar och Gunilla Eldh. Med en flackare blodsockerkurva så kommer inte kroppen att säga emot när du börjar gå ner i vikt.

    Martin Ingvar och Gunilla Eldh vill gärna avliva myten om att fett skulle vara särskilt fettbildande, även om det inte är så nyttigt som fettivrarna påstår. Fett tycks inte skapa samma beroende som socker. I stället frisätter det serotonin som dämpar aptiten.

    – Men om man blandar fett och socker verkar sockret ta över signaleringen i hjärnan och mättnadskänslan uteblir, säger Martin Ingvar.

    Bygger buk gör man när stress- och insulinsystemet jobbar för fullt och blodsockernivån är hög. Detta kallas också för metabolt syndrom. För mycket insulin i blodet leder till att de så kallade inflammatoriska systemen jobbar hårdare.

    – Om du tittar på 25-åringar på badstranden så ser du fler som framgångsrikt har byggt buk än vad du gjorde för 25 år sen. Det är en del av det moderna livet med att sova för lite, stressa för mycket, äta för mycket korta kolhydrater, säger Martin Ingvar.

    Problemet med den moderna maten är att vi äter så mycket snabba (eller korta, som Martin Ingvar säger) kolhydrater, att vi får ett okänsligt insulinsystem. Vi bygger upp en insulinresistens och det är farligt. De inflammatoriska substanserna i kroppen kommer att minska om du börjar äta rätt.

    Ju mer vi använder belöningssystemet, desto mer dopamin behövs för att du ska känna samma grad av belöning. Hjärnan har förändrat sig och kalkylerar sedan med det obehag som kan komma om belöningen uteblir. Systemet gissar om framtiden och brukar du köpa choklad på vägen hem från jobbet så sätter det spår i belöningssystemet. Men, som sagt, det går att koda om systemet även om abstinensbesvären kan vara starka i början. Ju duktigare du är på att avstå i början, desto snabbare blir du av med ”beroendet”.

    När du avstår från socker och allt som innehåller vetemjöl eller stärkelse får kroppen tid att ändra hormonsystemet till normalläge. På köpet normaliseras belöningssystemet i förhållande till socker.

    ”Re-set!”, som Martin Ingvar och Gunilla Eldh säger.

    Nya hjärnvägar – hela serien

    Annons
    Annons
    X

    Bygger buk gör man när stress- och insulinsystemet jobbar för fullt och blodsockernivån är hög. Socker och alkohol bidrar till den processen.

    Foto: SCANPIX Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X