Foto: Anni Grosse
Hälsa

Hjärnforskaren: ”Sociala medier orsak till ungas psykiska ohälsa”

Psykisk ohälsa hos barn och unga har ökat kraftigt de senaste tio åren. Enligt hjärnforskaren Sissela Nutley är det ett av vår tids stora samhällsproblem och sociala medier tros vara en bakomliggande faktor.

Socialstyrelsen rapporterade nyligen att psykisk ohälsa hos barn i åldrarna 10 till 17 år har ökat med över 100 procent på 10 år. Liknande rapporter har även visat på en ökning av fysiska symptom till följd av psykiska problem. Folkhälsomyndigheten rapporterade att man, över en period på 30 år, har sett en fördubbling av andelen unga som lider av huvudvärk, ont i magen och sömnsvårigheter. Hjärnforskaren Sissela Nutley (med. dr) forskar på hjärnans formbarhet och är manusförfattare till Det syns inte – en musikal som belyser psykisk ohälsa hos unga. Hon förklarar att sociala medier kan vara den stora boven i dramat:
­­ – Unga mår sämre i dag. Det är en tydlig generell trend, vilket innebär att det har något att göra med vårt levnadssätt. Och det leder en genast in på detta med skärmtid och sociala medier.

Annons
X

Vad händer med hjärnan när vi använder sociala medier?
– Om vi lägger mycket tid på något så formar hjärnan sig efter den miljön. Lägger man flera timmar om dagen på sociala medier så ser vi också ett svar på detta i hjärnan.

Än så länge har forskningen inte kunnat klargöra exakt hur sociala medier påverkar hjärnan, men man vet att det finns ett samband mellan sociala medier och depression. I studier har man sett att de som tillbringar mer än två timmar per dag på sociala medier har dubbelt så hög sannolikhet att ha depressionssymptom jämfört med de som lägger 30 minuter eller mindre per dag. Forskning visar också på en koppling mellan Facebook-aktivitet och storleken på strukturer i hjärnan som har med belöning att göra.

Kan hjärnan formas tillbaka?
– Hjärnan formas om hela tiden, även om det inte syns, och det vill vi lyfta med den här musikalen. Anledningen till att vi använder sociala medier så mycket är för att vi längtar efter att vara betydelsefulla för varandra. Men i själva verket har effekten blivit det motsatta. Unga är hemma i sina sovrum mer än någonsin, när vi egentligen behöver se och höra varandra fysiskt för att få naturliga och biologiska effekter i hjärnan.

Vad kan man göra för att unga ska må bättre?
– En viktig komponent för att man ska må bra är att känna sig behövd och ha en meningsfull fritid. Är man engagerad i en lagsport till exempel, så upplever man en naturlig känsla av att man behövs – man är avgörande för matchens resultat. Sådana upplevelser får man inte med it-kontakter, för att inte tala om stillasittandets effekter på måendet.

Hur påverkas samhället av att unga mår dåligt?
– Man ser att de som lider av psykisk ohälsa inte orkar gå klart utbildningar, därmed får de svårare att komma ut i arbetslivet. Det leder i sin tur till ett upplevt utanförskap. Psykisk ohälsa är även den främsta anledningen till sjukskrivningar, vilket kostar samhället enormt mycket pengar. Det är viktigt att förstå att det här inte är ett problem som är isolerat till en specifik åldersgrupp – alla påverkas av det. Vi behöver stanna upp och fundera över hur vi skapar ett samhälle där så många som möjligt mår bra. Det borde stå högst upp på den politiska agendan.

Till Toppen