Annons
X
Annons
X

Emotionell instabilitet – en livsfarlig folksjukdom

Extrema känslosvängningar präglar personer med borderline. Men neurovetaren Predrag Petrović hävdar att det inte är en personlighetsstörning – utan ett neuropsykiatriskt tillstånd som har flera likheter med adhd.

(uppdaterad)
Tvära känslokast
”Eftersom känslorna är så viktiga för oss måste vi kunna styra dem. Går inte det kan de både bli för intensiva och destruktiva. Motsatsen, att inte visa känslor, är inte heller bra”,  säger psykiatern Predrag Petrović, docent i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet.
”Eftersom känslorna är så viktiga för oss måste vi kunna styra dem. Går inte det kan de både bli för intensiva och destruktiva. Motsatsen, att inte visa känslor, är inte heller bra”, säger psykiatern Predrag Petrović, docent i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet. Foto: Daniella Backlund

Tvära känslokast | Del 1

**Våra känslor fungerar **som ett slags GPS-navigatorer i våra liv. Om de fungerar rätt styr de oss mot vad vi vill, ser till att vi reagerar rimligt i olika situationer, hjälper oss att göra val och ser till att vi samspelar väl med andra. Vissa av oss har väldigt känsliga GPS-apparater som känner av tillvarons kurvor mer än andra. Hos några fungerar inte styrningen alls, känsloregleringen åker berg- och dalbana och hittar inte alltid rätt till målet.

Så kan det vara vid emotionell instabilitet. Då kan känslor som stark glädje och ilska, stolthet och skam, kärlek och hat, svaja flera gånger på bara några timmar. Personer med extremt snabba känslosvängningar kan göra det svårt både för sig själva och sin omgivning. Arbete, familj och socialt umgänge drabbas av det kaos som kommer när styrsystemet av känslorna inte fungerar som det ska.

Många av dem som har det allra svårast med känsloregleringen får diagnosen emotionellt instabil personlighetsstörning (eller borderline personlighetssyndrom som det heter i diagnosmanualen DSM5).  

Annons
X

**I sin nya bok **”Känslostormar – emotionell instabilitet och hjärnan” har Predrag Petrović, forskare i kognitiv neurovetenskap på Karolinska institutet, kopplat ihop sin kunskap om hjärnans känsloreglering med den kliniska bild han fått som psykiater.

Emotionell instabilitet är något som vi kan förstå med dagens moderna hjärnforskning.

– Emotionell instabilitet är något som vi kan förstå med dagens moderna hjärnforskning.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Ett helt kapitel i boken handlar, förvånande nog, om adhd. Anledningen är att forskningen börjar visa att emotionell instabilitet och adhd har vissa likheter. Den som är emotionellt instabil har svårt att styra sina känslor. Den som har adhd har svårt att styra sin uppmärksamhet. Rent mekanistiskt, alltså hur det fungerar i hjärnan, är de här problemen nära relaterade.

    – Därför argumenterar jag för att även emotionell instabilitet bör ses som ett neuropsykiatriskt tillstånd och inte som en personlighetsstörning.

    Dessutom för han, tillsammans med New York University-professorn Xavier Castellanos, fram termen ”emotionell adhd” för att beskriva dem som har problem med både känslo- och uppmärksamhetsstyrning. Många individer har symtom från olika diagnoser, överlappningarna är många.

    Vid bipolär sjukdom kan känslorna också vara väldigt starka, men i extrema perioder. Emotionellt instabila har alltid problem med känsloregleringen. På det viset är det en del av en personlighet, mycket mer än vad det bipolära är.

    Borderline personlighetssyndrom är en folksjukdom, ungefär två procent av befolkningen har den.

    Redan som läkarstudent blev Predrag Petrović illa berörd av att höra hur kvinnor som skadade sig själva eller hade försökt begå självmord ansågs manipulera vårdpersonalen. Nu hoppas han att de nya biologiska förklaringarna ska minska stigmatiseringen som funnits kring sjukdomen.

    Borderline personlighetssyndrom är en folksjukdom, ungefär två procent av befolkningen har den. Dessutom är den livsfarlig. Upp till 80 procent av de drabbade har gjort självmordsförsök.

    – Och vad som är än värre är att upp till tio procent med diagnosen kommer att ta sitt liv, säger Predrag Petrovic.

    Hos en person med svåra problem med emotionell instabilitet går känslorna uppåt och nedåt, snabbt och intensivt. Man har både problem med sig själv och i kontakten med andra. Många skadar sig själva. Smärtan dövar ångesten.

    En vanlig dag kan innefatta många konflikter. Man kan verka väldigt glad ena minuten och sen blir man väldigt arg. En liten trigger kan bli något väldigt stort. Man kan verka väldigt svart-vit i sitt beteende gentemot andra.

    – Många vill gärna säga ”skärp dig” till personer med de här känslokasten. Som om det skulle hjälpa med hårda ord mot någon med en komplicerad biologi som gör det här.

    Det finns bra, men komplicerade och krävande behandlingar som bara få med diagnosen får som till exempel DBT, dialektisk beteendeterapi. Det är en lång-varig behandling som kräver mycket av behandlaren, som lätt blir indragen på ett personligt plan, och av patienten.

    Både i vår kultur och andra har man uppfattat det här med känslor som något själsligt, något som inte har med kroppen att göra.

    Åsa Nilsonne, psykiater och senior professor. Foto: Viktor Gårdsäter

    **Psykiatern och **senior professor Åsa Nilsonne som ägnat halva sitt yrkesliv åt behandling av emotionellt instabila lät sin avskedsföreläsning på Karolinska institutet handla om denna patientgrupp. Hon har även läst boken ”Känslostormar” och hoppas att de nya forskningsresultaten kan lyfta ett stigma.

    – Både i vår kultur och andra har man uppfattat det här med känslor som något själsligt, något som inte har med kroppen att göra utan snarare med vår karaktär eller personlighet.

    Hon brukar jämföra med hur svårt det är att styra sitt blodtryck eller blodsocker. Folk skrattar åt jämförelsen.

    – Man kan ju knappast sätta sig ner och tänka ”nej, nu får jag sluta ha så här högt blodtryck, jag kan få en hjärnblödning”. Men när det gäller oförmågan att styra sina känslor har man uppfattat det som ett moraliskt eller personligt tillkortakommande.

    Åsa Nilsonne menar att det allra värsta är att personerna själva har trott på det här.

    – I stället för att tänka ”det är synd om mig, jag har svårt att styra mina känslor” så riskerar de att tänka ”jag är en dålig, defekt människa.

    Tror du att den nya forskningen kan leda till mediciner för den här patientgruppen?

    – Nej, vårt känsloliv är så komplext. Det skulle krävas en annan precision i farmakologin än vad vi har nu. Frågan är om det ens är önskvärt, det finns en skillnad i att lära sig att hantera sina känslor och att ta en tablett som hanterar dem.

    I dag finns inga mediciner som specifikt hjälper personer med emotionell instabilitet vid sidan av antidepressiv och stämningsstabiliserande medicin.

    – En stor fråga är om detta är en systerdiagnos till adhd och om då centralstimulantia skulle fungera, säger Predrag Petrović.

    Har man provat?

    – I princip inte, förutom ett par små studier som oftast visat preliminärt lovande resultat. Det finns dock många kliniker som säger att patienter med båda problemen eller adhd med många emotionella problem blir mycket bättre i sina känsloregleringar.

    I boken redovisar Predrag Petrović studier som visar att delar av hjärnan utvecklas i önskvärd riktning med centralstimulantia. Men eftersom långtidseffekterna inte är kända är behandlingen omdiskuterad.

    – Det är bra att detta granskas, men att vi inte vet innebär inte att långtidseffekterna är dåliga.

    Annons

    ”Eftersom känslorna är så viktiga för oss måste vi kunna styra dem. Går inte det kan de både bli för intensiva och destruktiva. Motsatsen, att inte visa känslor, är inte heller bra”, säger psykiatern Predrag Petrović, docent i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet.

    Foto: Daniella Backlund Bild 1 av 2

    Åsa Nilsonne, psykiater och senior professor.

    Foto: Viktor Gårdsäter Bild 2 av 2
    Annons
    X
    Annons
    X