Annons

Hjärnberikat

Vi har länge hört talas om brainfood, mat som sägs stimulera hjärnan och göra oss smartare. Nu lanseras hjärnmaten på möten och konferenser och syftet är att vässa mötesdeltagarnas hjärnor och göra dem mer alerta och fokuserade.

Under strecket
Publicerad

Valnötter innehåller Omega 3 fettsyror som sägs göra det lättare för nervsignalerna att komma fram.

Foto: COLOURBOX Bild 1 av 1

Valnötter innehåller Omega 3 fettsyror som sägs göra det lättare för nervsignalerna att komma fram.

Foto: COLOURBOX Bild 1 av 1
Valnötter innehåller Omega 3 fettsyror som sägs göra det lättare för nervsignalerna att komma fram.
Valnötter innehåller Omega 3 fettsyror som sägs göra det lättare för nervsignalerna att komma fram. Foto: COLOURBOX

Äta smart-trenden började i USA och fick snabbt svenska efterföljare i böcker som ”Hjärnhälsa: Kost och motion för hjärnan”, ”Kokbok för hjärnan” och ”Hjärnkoll på maten”.

Enligt förespråkarna kan viss mat både hjälpa oss att hålla vikten och tänka klarare. I arsenalen märks feta fiskar, bär, broccoli, nötter och avokado.

Några förbjuder socker och andra snabba kolhydrater som höjer blodsockret. Men Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet, som startade trenden med ”Mat för hjärnan” (Ica bokförlag 2006), anser att hjärnan behöver glukos för att fungera, utan socker blir den trött och seg, betonar hon.

–Brainfood har stora likheter med GI, man äter i stort sett samma mat. Skillnaden är att hjärnmaten utgår från studier som visat att hjärnan behöver lite socker ibland för att prestera på topp. Man har till exempel sett att de som dricker ett glas söt juice före ett minnestest får bättre resultat.

Annons
Annons

–Det innebär inte att vi ska äta socker när som helst men däremot inför krävande prestationer eller som en extra belöning i samband med måltider. Lite choklad eller söta bär till efterrätt sätter fart på ”lyckomolekylen” dopamin som gör oss lugna och nöjda.

”Hjärnrik” mat lanseras just nu i mötes- och konferensvärlden. Krinova science park ratar till exempel fikabrödet till förmån för bärsmoothies och nötter på sina anläggningar, mindful snacking som det heter i USA. Även hotellkedjan Radisson Blu surfar på hjärnvågen och fyller buffén med mat som stabiliserar blodsockret och sätter fart på tankeverksamheten.

–Vi utgår från färska, nyttiga råvaror och så mycket närproducerat som möjligt. Fokus ligger på matens kvalitet, känsla och smak. Gästerna är positiva, många uppskattar att de inte känner sig trötta efter maten, i stället upplever de att de har en högre energinivå, berättar kökschef Benoit Garcia, Radisson Blu waterfront.

Sockerstinna kakor och bullar har ersatts av shots, nötter och frön, smoothies, bröd med olika röror och hemgjorda powerbars till för- och eftermiddagsfikat.

–Tanken är att hjälpa mötes- och konferensdeltagare att behålla sin höga hjärnaktivitet och orka vara pigga, kreativa och fokuserade under långa möten.

Men säg den kostteori som får stå oemotsagd. Brainfood utmanas av neurologen och forskaren Gordon M Shepherd i boken ”Neurogastronomy: How the Brain Creates Flavor and Why It Matters”. I den flyttar han fokus från maten till det som försiggår i hjärnan när vi äter. Studier visar till exempel att doften av vår favoritmat gör oss sugna oavsett om vi är hungriga eller inte. Shepard förklarar vad som utlöser olika smaksensationer och hur dessa i sin tur väcker känslor, minnen och påverkar vårt sätt att äta.

Annons
Annons

Den spanske stjärnkocken och neurologen Miquel Sanchez Romera omsatte snabbt Shepherds teori i en restaurang på Manhattan, känd för sitt tekno-emotionella kök. Läckert färgglad mat belystes av riktade spotlights över varje tallrik, smaksatt vatten triggade doft- och smaksinnet och aptiten retades av doftande kryddor, rökelse och myrra. För dyrt och utstuderat, liknar mer en matpsykos än kokkonst, skrev kritiker och restaurangen stängde efter ett halvår.

Men neurogastronomin lever och omhuldas nu i Danmark där den döpts om till Performance food. Specialdesignad mat avnjuts medan syn-, doft-, hörsel- smak- och känslosinnet bearbetas var för sig i intervaller, som följs av en kort paus för att inte hjärnan ska bli uttråkad och drömma sig bort. Kuren sägs sätta fart på mötesdeltagarnas kreativitet och mentala kapacitet och effekten uppges sitta i runt åtta timmar efter måltiden.

Runt hörnet väntar även The happiness diet, ett giftermål mellan positiv psykologi och hjärnforskning. I centrum står matens minsta beståndsdelar och dieten går i korthet ut på att boosta hjärnan med råvaror som innehåller mycket vitamin B12, järn, vitamin D, magnesium, jod och kalk. Ämnen som sägs turboladda minnet, öka förmågan att fokusera och höja humöret.

–Alla sätt som får folk att byta ut fikabröd och sötsaker mot frukt och grönt är bra. Äter man dessutom varierat med mycket fisk och fullkorn får man i sig de näringsämnen man behöver utan att behöva jaga olika vitaminer och mineraler, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist vid Livsmedelsverket.

Att maten är bästa medicinen visste redan de gamla grekerna, men om brainfood eller neurogastronomi gör oss smartare är inte styrkt. Kanske är det så enkelt som att mat som är bra för kroppen också piggar upp knoppen.

Anna-Britta Ståhl

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons