X
Annons
X

”Skicka inte de nyanlända till Arbetsförmedlingen”

Att många nyanlända hittar jobb snabbt är det allra viktigaste för att lyckas med integrationen. Många av de ny­anlända är såväl välutbildade som har stor egen drivkraft – vilket arbets­givare gillar. Att låta människor själva söka upp jobben skapar en önskvärd egenmakt, skriver ­journalisten Monica Renstig.

Bara drygt 7 procent av alla jobb förmedlas via Arbets­förmedlingens platsbank och bara drygt 2 procent av Arbetsförmed­lingens personal, skriver ­Monica Renstig.
Bara drygt 7 procent av alla jobb förmedlas via Arbets­förmedlingens platsbank och bara drygt 2 procent av Arbetsförmed­lingens personal, skriver ­Monica Renstig. Foto: Jessica Gow/TT

DEBATT | INTEGRATION

Alla nyanlända behöver inte behandlas på samma omhänder­tagande sätt.

Trots en totalt förändrad omvärld fortsätter Arbetsförmedlingen, och i stor utsträckning även resten av samhället, att göra som de alltid gjort när det gäller jobben. Man väntar på att lediga tjänster ska utlysas och därefter skickar man in en ansökan. Så lärs fortfarande ut i skolan och på Arbetsförmedlingen, dit många jobbsökare hänvisas, inte minst nyanlända. Det tycks som om såväl myndigheter som jobbsökare är fast i tron att mängden jobb är konstant och att jobben delas ut rättvist under en ambitiös planeringsprocess där först behov uppstår, sedan inventeras och först därefter annonseras och rekryteras det.

Men så fungerar inte alls arbetsmarknaden. Det framkommer i min bok, "Planka CV", som bygger på min tjugoåriga erfarenhet som såväl ekonomi­journalist som karriärrådgivare. Boken vänder sig i första hand till alla vanliga jobbsökare och jobb-bytare, men den statistik jag grävt fram och slut­satserna i boken borde leda till helt andra sätt för politiker och myndigheter att arbeta med att underlätta jobbskapande, i synnerhet för unga och ny­anlända.

Annons
X

En insikt som förmedlas är att hela 70 procent av alla jobb tillhör den dolda arbetsmarknaden och aldrig någonsin annonseras ut. Trots den höga arbetslösheten under senare år fick faktiskt närmare 1,7 miljoner ett nytt jobb förra året, visar offentlig, men ganska dold, statistik från Statistiska Centralbyrån. Det innebär att mer än en miljon jobb varje år tillhör "den dolda arbetsmarknaden".

**Så har det varit **under lång tid, men okänt för de flesta eftersom politiker och ekonomer oftast fokuserar på tillväxten av helt nya jobb. Det är viktigt för samhällsekonomin, men för jobb-bytaren och jobbsökaren sänder det ut felaktiga signaler om att "jobben tagit slut" och att det därför inte lönar sig att söka. Inget kan vara mer fel, jobben finns. För den som vill byta jobb spelar det ju ingen roll om jobbet är nytt eller gammalt.

Orsaken till att rörligheten är hög beror på att arbets­marknaden hela tiden rör på sig, människor pensioneras, är föräldralediga, blir sjukskrivna, börjar studera eller flyttar. Då uppstår luckor. Nej, alla jobben är inte fasta livslånga anställningar, men de utgör en god möjlighet att få in en fot i arbetslivet när någon är tillfälligt borta och bör därför förstås uppmuntras även från statens och andra aktörers sida.

De dolda jobben är således många och det är de jobben som vi måste visa våra nyanlända och våra unga hur man får genom att de dem kunskap och verktyg att själva söka upp "de dolda jobben". Vissa grupper av nyanlända behöver självklart extra stöd och hjälp till ett jobb, men många är välutbildade och har stor egen drivkraft. Statens uppgift borde vara att förse dem med kunskap och verktyg om hur svensk arbetsmarknad de facto fungerar så att de kan klara jobbsökeriet själva. Alla nyanlända behöver inte behandlas på samma omhändertagande sätt och alla jobb kräver inte svenska språkkunskaper.

**En titt i statistiken **i boken över hur stor sannolik­heten är att få jobb via olika metoder stärker bilden av hur mycket bättre det är att direktkontakta än att söka ett utlyst jobb och hoppas på att bli upptäckt. Chansen att få ett jobb via indirekta metoder är nämligen bara 20,7 procent, medan den för direkta meto­der är så hög som 79 procent. Tabellen visar hur anställda fått sitt jobb. I detalj fördelar sig de olika jobbsökarmetoderna så här:

TABELL 1. De fem sämsta metoderna att skaffa sig jobb på
Andel som fått jobb på detta sätt, procent
Platsannons i dags- fackpress, nätannons 7,6
Arbetsförmedlingens platsbank, sökandebank 7,1
Arbetsförmedlingens personal 2,3
Privat eller facklig förmedling 0,7
Rekryteringskonsult 0,7
Övrigt, vet ej 2,3
TOTALT EFTER INDIREKT METOD 20,7

Det är förvånande fakta att bara drygt 7 procent av alla jobb förmedlats via Arbetsförmedlingens platsbank och bara drygt 2 procent av Arbetsförmedlingens personal. Varför ge budskapet till nyanlända att det är där jobben finns – när nedanstående tabell visar hur man hittar jobben på ett mer effektivt sätt?

TABELL 2. De tre bästa sätten att skaffa sig ett jobb på
Andel som fått jobb på detta sätt, procent
Direktkontakt med arbetsgivare 26
Tips från vänner och bekanta 24
Arbetsgivare tog kontakt 29
TOTALT ENLIGT DIREKTKONTAKTMETOD 79
Källa: SCB, Rekryteringsstatistik från AKU. Egna beräkningar och sammanställningar.

Tabellen visar att 24 procent av alla anställda har fått sitt jobb via tips från vänner och bekanta. Det bygger på att man har ett nätverk i Sverige. Det är en bra metod för den som är uppvuxen här. Den som däremot saknar nätverk och kontakter blir dess­värre lätt en förlorare på svensk arbetsmarknad.

Men tabellen visar också att hela 26 procent av alla som i dag har ett jobb i Sverige har fått det genom att direktkontakta en arbetsgivare. 29 procent har fått jobb genom att det är arbetsgivaren själv som tar kontakt – vilket i många fall bygger på att den arbetssökande själv tidigare hört av sig.

Verkligheten är dessutom ännu bättre än så när det gäller egna initiativ. I hela 30 procent av spontanansökningsfallen uppstår ett nytt jobb i samma ögonblick som den arbetssökande träffar arbetsgivaren. (Källa: SCB, AKU, Bakgrundsfakta för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik, egna beräkningar.)

Att få många nyanlända i jobb snabbt är det allra viktigaste för att lyckas med integrationen. Arbetsgivare gillar personer som visar egen drivkraft. Många av de nyanlända är såväl välutbildade som har stor egen drivkraft. Det skapar dessutom önskvärd egenmakt att låta människor själva söka upp jobben. Numera finns i det digitala Sverige ett flertal kostnadsfria "databaser" på nätet som ger stora möjligheter att direktkontakta företag där man kan sortera fram listor på företag i olika kommuner, i olika branscher och av olika storlek. (Några exempel är sajterna proff.se , allabolag.se, hitta.se, biznod.se och largestcompanies.se.) Olika tidningar publicerar dessutom listor över växande företag, och därmed med anställningsbehov, som Veckans Affärers Super­företagen 2015 eller Dagens Industris Gasellista.

De flesta små och medelstora företag, som är mest sannolika att anställda, har tidigare varit svåra att hitta för svenskar och helt omöjliga för nyanlända. Nu kan man rätt lätt hitta dem om någon visar vägen. Det finns 40 000 företag i Sverige med fler än tio ­anställda som sällan får några spontanansökningar och där den aktive har stor chans att få ett jobb.

Sverige måste lägga om kursen från synen på ett hundraprocentigt omhändertagande till att i stället visa de många med både förmåga och egen drivkraft hur man hittar företagen och hur man kan söka upp dem.

Monica Renstig

ekonomijournalist, karriärrådgivare och författare till "Planka CV"

Monica Renstig Foto: Privat

Läs även

Annons
X
Annons
X

Bara drygt 7 procent av alla jobb förmedlas via Arbets­förmedlingens platsbank och bara drygt 2 procent av Arbetsförmed­lingens personal, skriver ­Monica Renstig.

Foto: Jessica Gow/TT Bild 1 av 2

Monica Renstig

Foto: Privat Bild 2 av 2
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X