Annons

Dick Harrison:Historiska lärdomar om antikens relevans

Statyerna vid Erechteion-templet på Akropolis blickar ut över ­dagens Aten.
Statyerna vid Erechteion-templet på Akropolis blickar ut över ­dagens Aten. Foto: Jozef Sedmak/Alamy

När historien har tagit avgörande kliv på ­politikens, vetenskapens och konstens områden har det skett i direkt inspiration från antikens grekiska och romerska civilisationer. Synen på epoken må ha skiftat, men negligerandet av dess betydelse har aldrig varit ett gott tecken.

Publicerad

Så har det hänt igen. Skolverket vill ta bort undervisning om antiken från grundskolan. Ut med Homeros, Sapfo, Sokrates, Platon, Aristoteles, Arkimedes, Alexander, Caesar, Cicero, Augustus, Jesus och Muhammed. Ut med den grekiska demokratin, hellenismen, den romerska republiken och kejsardömet. Bort med pyramiderna, Parthenon och Colosseum. Vad ska vi med kunskap om dessa gamla företeelser till i dagens samhälle?

Skolverkets bedömning av vad som är att betrakta som värdelöst vetande sporrar naturligtvis till kritik, men i de korta utfall (även av undertecknad) som nu duggar tätt i medierna finns det sällan tid och utrymme för en redogörelse för vilken betydelse som kunskaper om antiken har haft i vårt förflutna. Därav denna understreckare. Vad har studiet av antiken betytt för vårt samhälle, om vi lämnar retoriken därhän och koncentrerar oss på hard facts?

Annons
Annons
Annons