Annons

Åklagaren: Det går inte att komma runt Engström

Åklagare Krister Petersson.
Åklagare Krister Petersson. Foto: Polismyndigheten/TT

Utredningen av mordet på Olof Palme läggs ned eftersom den misstänkte är avliden. Åklagaren Krister Petersson pekar ut den så kallade Skandiamannen, Stig Engström, som misstänkt. Materialet som kommit fram bedöms dock inte räcka för att det i en domstol skulle anses styrkt att Engström är skyldig.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Spaningsledare Hans Melander och åklagare Krister Petersson.

Foto: Åklagarmyndigheten

Stig Engström fotograferad av SvD:s fotograf Dan Hansson 1981.

Foto: Dan Hansson

Trapporna och tunneln vid Tunnelgatans förlängning fotograferat 1989.

Foto: Ingvar Karmhed

Stig Engström.

Foto: Dan Hansson

1 mars 1986. En kanyl ligger kvar i blodpölen efter upplivningsförsöken på statsminister Olof Palme på Sveavägen vid midnatt 28 februari 1986. En blomma har också hunnit läggas på platsen.

Foto: Björn Elgstrand/TT

Den kula som dödade Palme undersöks, 3 mars 1986.

Foto: Tomas Oneborg
Efter reklamen visas:
Åklagaren pekar ut Engström som misstänkt för mordet på Palme

Åklagaren Krister Petersson säger att den så kallade Skandiamannen, Stig Engström, är den som utredningen kommit fram till är misstänkt skyldig till mordet på Olof Palme, som sköts till döds på Sveavägen i centrala Stockholm den 28 februari 1986 när han var på väg hem från biografen Grand med sin fru Lisbeth Palme.

– Hade vi varit aktiva redan för 34 år sedan hade Stig Engström enligt min uppfattning blivit frihetsberövad, säger Krister Petersson.

Petersson säger att han hade anhållit Stig Engström om han inte hade kunnat lämna ”nöjaktiga uppgifter eller förklaringar till de varierande uppgifterna han lämnat”. Petersson bedömer också att det finns tillräckliga omständigheter för att Engström hade kunnat häktas.

– Jag är inte så dum att jag säger att det här materialet i sig ensamt räcker till att vi kan påstå att brottet är styrkt, som en domstol måste göra, men det hade givit oss en rimlig chans att arbeta vidare med det här och bygga upp ett case emot honom, säger Petersson.

Utredarna hade också haft en rimlig chans att säkra ett mordvapen, om de anhållit Engström redan 1986, säger Petersson. Då hade de kunnat göra husrannsakan i hans hem och på hans kontor, tekniskt undersöka hans kläder och gäva vidare i om Engström medverkat i en konspiration eller inte.

Annons
Annons

Spaningsledare Hans Melander och åklagare Krister Petersson.

Foto: Åklagarmyndigheten

– Nu kan vi inte göra det. Engström är ju död och tiden har gått, säger Petersson.

– Men det går inte att komma runt, med de här konstiga omständigheterna, Engström som en misstänkt gärningsman, säger Petersson.

Han tror att det är osannolikt att något nytt och avgörande kommer fram i utredningen.

– Med den framtidsutsikten menar jag att beslutet jag kan fatta i det är läget är att jag lägger ner förundersökningen med motiveringen att den misstänkte är avliden, säger Petersson.

Stig Engström avled år 2000.

– Vi har kommit fram till en lösning vi kan stå för, säger Krister Petersson på en fråga om han tror att allmänheten kommer att acceptera beskedet.

Det fanns en person som inte passade in i bilden.

Men Petersson tror att teorierna och spekulationerna kommer att fortsätta. Han säger vidare att utredarna inte har kunnat hitta stöd för en konspiration.

– Men det går inte helt att avfärda att Engström ingick i en större konspiration.

Petersson inledde pressträffen med att säga att han anser att utredarna kommit så långt som man kan begära av en utredning.

Våren 2016 gick större delen av Palmegruppen i pension. Hösten 2016 rekryterades nya medarbetare, och 2017 tillsattes Krister Petersson som ny åklagare. De började granska brottsplatsen.

– Det fanns en person som inte passade in i bilden. Hans uppgifter passade inte in med övriga vittnens, säger spaningsledare Hans Melander.

Spaningsledare Hans Melander och åklagare Krister Petersson.
Spaningsledare Hans Melander och åklagare Krister Petersson. Foto: Åklagarmyndigheten
Annons
Annons

Krister Petersson gav utredarna direktiv att fortsätta koncentrera sig på Stig Engström.

Krister Petersson säger att Palmeutredningen direkt efter mordet värderade vittnesutsagor ”på ett annat sätt än man hade gjort i dag”. Ingen ny teknisk bevisning har kommit fram.

– Det vi har haft att arbeta med är samma tekniska bevisning som säkrades vid mordplatsen vid mordtillfälle, säger Krister Petersson.

Han säger att utredarna känner sig säkra på att mördaren flydde in österut på Tunnelgatan. Vittnesmål om hur mördaren såg ut har dock varierat.

Vi har inga klara uppgifter som kan sätta ett vapen i handen på Stig Engström.

Krister Petersson säger att de flesta vittnen talat om att mördaren hade en längre jacka eller rock. Vittnesuppgifter om att mördaren hade mössa, keps eller var barhuvad har varierat. Enligt Krister Petersson har vissa vittnesmål som inte värderats så högt tidigare nu bedömt som mer intressanta. Dels rör det sig om ett vittne som stod inne på Tunnelgatan och såg mördaren fly. Det rör sig också om en kvinna som längre upp längs mördarens förmodade flyktväg såg en springande man.

Krister Petersson säger att Stig Engström var klädd i rock, keps och hade en handledsväska som de vittnen som tidigare inte ansågs viktiga, men som nu anses intressanta, har sagt att den flyende mannen hade.

Däremot har inget vittne vid själva mordplatsen kunnat peka ut Stig Engström.

Krister Petersson säger att Engström var med i en vapenklubb, umgicks i Palmekritiska kretsar, hade pengaproblem och alkoholproblem.

– Vi har inga klara uppgifter som kan sätta ett vapen i handen på Stig Engström.

Annons
Annons

Stig Engström fotograferad av SvD:s fotograf Dan Hansson 1981.

Foto: Dan Hansson
Stig Engström fotograferad av SvD:s fotograf Dan Hansson 1981.
Stig Engström fotograferad av SvD:s fotograf Dan Hansson 1981. Foto: Dan Hansson

Stig Engström har både för polisen och i media berättat om sina förehavanden under mordkvällen, som enligt utredarna är motstridiga och väcker flera frågor.

– Han har inte detaljrikt, men mångordigt, berättat om sina aktiviteter under mordkvällen, säger Krister Petersson.

Stig Engström uppgav att han jobbade inne på Skandia hela kvällen, trots att väktare uppgett att han gick ut under kvällen. Utredarna har kunnat notera att Stig Engström stämplade ut från jobbet för kvällen 23.19. Mordet skedde cirka 23.21.30. Engström hade sagt att han skulle ta tunnelbanan från centralen till Mörby centrum. Sista tåget gick 23.48, ändå uppgav stig Engström att han var stressad och orolig att han inte skulle hinna med tunnelbanan, trots att han enligt Petersson borde haft gott om tid.

Utredarna har inte kunnat fastslå exakt vilken väg Stig Engström tog efter att han lämnade jobbet, han kan ha gått åt andra hållet på Sveavägen för att ta tunnelbanan från Odenplan, men de tror att han såg makarna Palme på Sveavägen och då bestämde sig för att utföra dådet.

Ingen har sett Stig Engström agera på brottsplatsen som han själv uppger att han gjorde.

Krister Petersson går igenom andra saker Stig Engström uppgav för polisen som visat sig inte stämma med andra vittnesuppgifter. Det rör bland annat att Stig Engström berättade att Lisbeth Palme sa att mördaren hade mörk täckjacka, men Lisbeth Palme eller något annat vittne har aldrig sagt att hon pratade med någon civil på platsen om signalement.

Annons
Annons

Trapporna och tunneln vid Tunnelgatans förlängning fotograferat 1989.

Foto: Ingvar Karmhed

– Även om det var kaotiskt och jobbigt på platsen finns det inte någon person, ingen polis, inget vittne eller någon annan, som sett Stig Engström agera på brottsplatsen som han själv uppger att han gjorde, säger Krister Petersson.

– Är han en person som bara velat göra sig viktigare och komma med en berättelse för att stå i rampljuset, eller ligger något annat bakom det här, säger Krister Petersson om Stig Engströms uppgifter i media och till polisen.

Han går igenom hur olika vittnesmålen om mördarens kläder sett ut.

– Om man läser det här och analyserar vad vittnen sagt menar jag att skäl talar för att det är en rockförsedd man som sprungit in här och att det varit en mörk rock i så fall.

Trapporna och tunneln vid Tunnelgatans förlängning fotograferat 1989.
Trapporna och tunneln vid Tunnelgatans förlängning fotograferat 1989. Foto: Ingvar Karmhed

Petersson kommer nu tillbaka till vittnet som stod inne på Tunnelgatan. Han stod vid en byggbarack där när han hör ett ljud och ser en person som faller ner mot marken. ”Den personen anser jag är Olof Palme”, säger Krister Petersson. Strax efter såg vittnet någon som kom springande in på Tunnelgatan, medan han stod gömd bakom baracken. Han såg mannen springa uppför trapporna upp mot David Bagares gata. Sen går han ut och tittar efter den flyende mannan.

– Allt talar för att det är mördaren vittnet ser kommer springande, säger Petersson.

Annons
Annons

– En sak la han märke till och har vidhållit säkert, det är att den springande mannen hade keps på sig. Det hade Stig Engström också den kvällen. Först efter att mannen, som jag påstår är Stig Engström, hunnit uppför trapporna går vittnet fram.

Vittnen konstaterar att när mannen kommit upp till krönet på trapporna vänder han sig om och ser vittnet. Då flyr vittnet in bakom barackerna igen. Efter en stund börjar vittnet springa efter mannen.

Enligt Krister Petersson har vittnesmålet från kvinnan, som såg den springande mannen behandlats ”styvmoderligt”.

Stig Engström har under förhör sagt att han sett en man i täckjacka, och enligt Krister Petersson går det att fastslå att det är vittnet på Tunnelgatan han beskriver.

Enligt Petersson kan Stig Engström dock inte ha sett vittnet som stod på Tunnelgatan om det inte var han själv som sprang in på Tunnelgatan direkt efter skotten.

– Den enda rimliga förklaringen till att han har sett vittnen är att han är den person som befunnit sig högst upp i trapporna och sett vittnet, säger Krister Petersson.

När vittnet sen springer efter den flyende möter han en kvinna som säger att hon sett en man springa på David Bagares gata. Vittnet springer efter men hittar inte den springande mannen igen.

Enligt Krister Petersson har vittnesmålet från kvinnan, som såg den springande mannen behandlats ”styvmoderligt”.

Ganska snart efter mordet, den 2 mars, berättar kvinnan att den springande mannen hade en 15 gånger 20 centimeter stor väska som han antingen försöker öppna eller stänga. Han hade en mörk rock som enligt henne var öppen. Det såg ut som att han hade svårt att springa, han halkade omkring i snömodden.

Annons
Annons

Stig Engström.

Foto: Dan Hansson

Hon bedömde mannen vara 30- till 40-årsåldern.

– Man kan fråga sig retoriskt vem som hade en mörk rock, hade en mindre väska och kom från ett kontorsjobb. Vad jag menar är att om man kommer från kontoret kanske man inte har lämpliga skor utan halkar omkring i snömodden. Jo, det är Stig Engström, säger Petersson.

Stig Engström.
Stig Engström. Foto: Dan Hansson

Efter mordet var Stig Engström angelägen om att få veta exakt tiden han stämplade ut från Skandia. Han sa till väktarna att han behövde veta tiden för att han var jagad av ”polisen, pressen och Norge”. Men vid den tiden var det ingen som visste vem Stig Engström var, säger Krister Petersson. Han har också sagt till polisen att han var rädd att signalementet på mördaren avsåg honom själv.

Stig Engström kontaktade sedan Svenska Dagbladet. En artikel publicerades sedan den 2 mars, säger Krister Petersson.

Han säger att en gärningsman skulle kunna gå ut i media för att om han senare skulle bli utpekad kunna säga att det kan bero på att han figurerat i media.

Krister Petersson säger att Engström ”i det närmaste hånar polisen” i inslaget.

Stig Engström bjöds inte in till en rekonstruktion av brottet med vittnena. Varför vet inte de nuvarande utredarna.

På pressträffen spelas ett Rapport-inslag där Stig Engström berättar om att han inte tillkallades till rekonstruktionen.

Annons
Annons

1 mars 1986. En kanyl ligger kvar i blodpölen efter upplivningsförsöken på statsminister Olof Palme på Sveavägen vid midnatt 28 februari 1986. En blomma har också hunnit läggas på platsen.

Foto: Björn Elgstrand/TT

– Dom är väl inte så duktiga på att lägga pussel på polisen, säger Stig Engström i inslaget.

Krister Petersson säger att Engström ”i det närmaste hånar polisen” i inslaget.

Efter reklamen visas:
Se Stig Engström intervjuas i SVT 1986

Under 1987 förberedde polisen operation Alfa, som var PKK-spåret.

– Den 12 november fälls ett märkligt uttalande i Palmerummet, där Hans Holmér säger att man ska gå till botten med Engström innan åklagaren slår klorna i honom, säger Petersson.

En person i Palmerummet säger att det måste ha varit Stig Engström som kvinnan som såg en springande man på David Bagares gata såg. I januari och början av februari utreddes Engström, det mynnade ut i en promemoria som enligt Petersson är den mest uppseendeväckande handlingen i utredningen. Sedan slutade man utreda Engström.

Man talar om att det kvinnliga vittnet i en fotokonfrontation fått se Stig Engström och man uppger vad Stig Engstöm uppgett tidigare och konstaterar vilka Stig Engström pekat ut på brottsplatsen.

– Slutsatsen som dras i promemorian är att med anledning av det ovanstående, att Engström kunnat peka ut vissa personer, har han varit på brottsplatsen fast han inte setts av någon, säger Petersson.

Kvinnan som såg en springande man vidhåller och förstärker sina minnesbilder från den 2 mars, säger Petersson.

1 mars 1986. En kanyl ligger kvar i blodpölen efter upplivningsförsöken på statsminister Olof Palme på Sveavägen vid midnatt 28 februari 1986. En blomma har också hunnit läggas på platsen.
1 mars 1986. En kanyl ligger kvar i blodpölen efter upplivningsförsöken på statsminister Olof Palme på Sveavägen vid midnatt 28 februari 1986. En blomma har också hunnit läggas på platsen. Foto: Björn Elgstrand/TT
Annons
Annons

Den kula som dödade Palme undersöks, 3 mars 1986.

Foto: Tomas Oneborg

Den här promemorian innehåller slutsatser som vi inte förstår hur man kommit fram till.

I promemorian sägs att det med största sannolikhet inte var Stig Engström som det kvinnliga vittnet såg.

– Det leder till slutsatsen i den här promemorian att det är tveksamt om det är gärningsmannen hon sett, och att personen hon sett inte torde vara Engström. Det var en person klädd likadant som Engström som hon sett. Vilket betyder att en person som klär sig som Engström, rör sig som Engström bedöms vara en annan person som är lik Engström, som ingen har sett.

I promemorian framkommer också att det kvinnliga vittnet tycker att hennes minnesbild stämmer med Stig Engström.

– Den här promemorian innehåller slutsatser som vi inte förstår hur man kommit fram till, säger Krister Petersson.

Den 12 april avskrivs Stig Engström. Man säger att han är ”varande på brottsplatsen” men man vet inte riktigt vad han gjort där. Där dör det polisiära intresset för Engström ut. Han hörs inte mer av polisen, men kallas in som vittne i rättegången mot Christer Pettersson.

Därefter ställer Stig Engström upp på några intervjuer i media. År 2000 avlider Stig Engström, utan att ha hörts mer i utredningen.

– När man kommer in på om det är en konspiration eller ensam gärningsman kan jag säga att det framstår för oss som att han är en ensam gärningsman eftersom han framträtt i media, säger Krister Petersson.

Den kula som dödade Palme undersöks, 3 mars 1986.
Den kula som dödade Palme undersöks, 3 mars 1986. Foto: Tomas Oneborg
Annons
Annons

10 000 personer har genom åren hörts i utredningen. 788 vapen har provskjutits i Palmeutredningen. Inget vapen har kunnat knytas till brottet.

Kulorna som hittades som var av kaliber .357 Magnum. De är av bly och kopparmantlade.

– Tyvärr är det mycket få spår på kulorna. De är dessutom demolerade, säger Hans Melander.

Han säger att kulorna undersökt både i Sverige, Tyskland och USA.

– Det är så få spår på dem att det inte går att säga att de är skjutna ut samma vapen.

Däremot kan man slå fast att kulorna är de som skjutits mot makarna Palme.

De har kommit fram till ett ”antal olika fabrikat” bland revolvrar som är aktuella. Den vanligaste av dem är Smith & Wesson.

Piplängden på revolvern är minst 4 tum, runt 10 centimeter, säger Hans Melander.

– Tyvärr är det så illa att NFC nu säger att det skulle vara mycket svårt om ens möjligt att koppla rätt vapen till kulorna.

En anledning till det är att det gått så lång tid att det är möjligt att vapnet idag inte skulle sätta samma spår på kulorna som det gjorde 1986.

Han nämner också PKK-spåret och Sydafrikaspåret.

Hela utredningen bygger på material som funnits i utredningen från början, inga nya tekniska bevis eller annat avgörande har kommit fram på senare tid.

SvD: Hur ser ni på att slutsatsen vilar på gammalt material och hur säkra är ni på utpekandet?

–Mordet är gammalt, det är 34 år. De personer som hr uttalat sig kring det gjorde det i anslutning till mordet, så det är naturligtvis en omständighet vi har att ta till oss. Det vore av nytta för oss att ta till oss teknisk bevisning av senare datum, som skulle kunna ytterligare stärka upp misstankarna mot den person vi nu har presenterat. Vi har gjort en bedömning med tanke på de besked vi har fått från NFC, att där kommer i inte längre, då är det på det materialet vi måste göra en bedömning. Vi får gilla läget helt enkelt, svarar Krister Petersson.

Annons
Annons

Hans Melander går igenom några av spåren som Palmeutredningen undersökt, bland annat Christer Pettersson, som dömdes för mordet i tingsrätten och sedan friades i hovrätten. Han säger att det är viktigt att komma ihåg att Lisbeth Palme, som pekade ut Christer Pettersson, inte sett ett vapen eller när skotten avlossades. Hon pekade ut den person hon sade sig ha sett direkt efter mordet.

– Det är viktigt att ha i minnet, säger Hans Melander.

Han nämner också PKK-spåret och Sydafrikaspåret.

– Sydafrika tycker jag är intressant för att det finns en konkret motivbild. Tyvärr finns det inte så mycket konkret att man kan göra något åt det, säger Hans Melander.

Till SvD säger åklagaren senare på onsdagen att det ”känns tillfredställande” att ha presenterat ett resultat av Palmeutredningen.

– Vi har presenterat det vi står för och blir folk besvikna över det kan vi inte göra något åt det. Att det kommer kritik är jag van vid, säger Krister Petersson.

Hur säkra är ni på utpekandet av Stig Engström?

– Jag pekar ut honom som en misstänkt gärningsman, det utpekandet är jag väldigt säker på och har grund för grund för i alla de omständigheter som pekar på att han är åtminstone skäligen misstänkt för att inte säga på sannolika skäl misstänkt för brottet. Nästa steg hade då varit att driva utredningen i mål och väcka åtal mot honom.

Det finns inget mordvapen eller annan ny bevisning, det ni lägger fram bygger på äldre material, hur ser du på det?

– Det är naturligtvis inte den bästa situationen som man kan befinna sig i, samtidigt är det så att vi får gilla läget.

Var det ett självklart beslut att lägga fram det här materialet i det här läget?

– När jag anser att man kommit så långt som man kan komma så måste jag ta ett beslut om det ska väckas åtal, och det förutsätter att någon lever, eller att lägga ner förundersökningen för att vi inte kommer längre. Därför var det självklart det beslutet som meddelades i dag, säger åklagaren.

Efter reklamen visas:
Stefan Löfven kommenterar Palmeutredningen
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons