Annons

Henrik Meinander:Historikernas moraliska vändning

Det kalla krigets slut innebar att man kunde börja diskutera förträngda moraliska aspekter av andra världskriget. En antologi från Vetenskapsrådet tar upp skuldfrågor kring Sverige och nazismen och riktar ljuset mot dolda moralfrågor i dagens samhälle.

Publicerad

Den språkliga vändningen – the linguistic turn – var ännu för några år sedan ett mäkta populärt begrepp bland teorimedvetna humanister. Begreppet har sitt ursprung i en gammal filosofisk insikt om att språket i mycket dikterar gränserna för det vi kan uttrycka. Men senast på 1990-talet hade det fått funktionen av en väldig håv med vilken man kunde fånga in nästan vilket som helst antipositivistiskt och postmodernt kreatur på humanisternas allmänningar. Allting handlade om diskurser, ingenting existerade utanför språket, ställningstagande helhetsskildringar framstod som fruktansvärt naiva.

Och mycket riktigt, ju mer allt detta framhävdes, desto starkare växte forskarsamfundets intresse för stumma känslor, vardagslivets mångfald och den stora berättelsen om vårt gemensamma ansvar för samhället och omvärlden i allmänhet. Också inom historievetenskapen har denna moraliska vändning – the moral turn – gjort sig starkt gällande och då inte minst i debatter om andra världskrigets historia. Forskarsamfundets modenycker är dock bara en förklaring till kullerbyttan. Sovjet­imperiets kollaps och kalla krigets slut innebar att man kunde börja diskutera ett antal tidigare förträngda moraliska aspekter av andra världskriget utan farhågor om att ens politiska antagonister fick något att sätta tänderna i.

Annons
Annons
Annons