Annons

Jag stannade kvar i Auschwitz. En läkares vittnesmålHistoriens störste mördare: ”Jag slog aldrig en fånge”

Auschwitzkommendanten Rudolf Höss (mitten) tillsammans med doktor Josef Mengele (t v) och Josef Kramer (t h), kommendant i Bergen-Belsen.
Auschwitzkommendanten Rudolf Höss (mitten) tillsammans med doktor Josef Mengele (t v) och Josef Kramer (t h), kommendant i Bergen-Belsen. Foto: Universal History Archive/TT

När SS flydde satt lägerfången Eddy de Wind kvar i Auschwitz och skrev. Nu finns hans berättelse som bok. Samtidigt ger kulturjournalisten Niclas Sennerteg ut sin utmärkta analys av lägerkommendanten Rudolf Höss.

Under strecket
Publicerad

Rudolf Höss.

Foto: Polska Agencja PrasowaBild 1 av 3

Niclas Sennerteg.

Foto: Daniel EkbladhBild 2 av 3

Eddy de Wind.

Foto: PrivatBild 3 av 3

”Jag trodde inte att jag någonsin skulle behöva stå till svars för det själv.” Det säger Rudolf Höss, kommendant för nazisternas mest beryktade koncentrationsläger, Auschwitz, där uppemot 1,5 miljoner människor gasades ihjäl, i ett samtal med psykologen Gustave M Gilbert i Nürnberg i april 1946. Höss utgick från att det var de som gav honom ordern som hade ansvaret. Han hade dessutom tänkt sig att Tredje riket skulle vara för evigt, varför det aldrig skulle behöva uppstå några moraliska dilemman för honom själv.

Vid krigsslutet hade Rudolf Höss gått under jorden och bytt identitet, men i mars 1946 greps han och vid Nürnbergprocessen mot de nazistiska krigsförbrytarna senare samma år kom Höss att bli ett trumfkort för åklagarsidan. Här hade man äntligen en förstahandskälla bland förövarna som inte nekade, utan rakt på sak berättade om hur förintelsemaskineriet hade fungerat. Förhoppningen var att hans berättelse i rätten skulle överbevisa Ernst Kaltenbrunner, chefen för den tyska säkerhetstjänsten, om dennes skuld. Men Höss beredvilliga bekännelser gjorde mer än så: den dömde i praktiken den nazistiska ledningen kollektivt.

Annons
Annons
Annons