Annons

Henrik Höjer:Historien satte fart när vi inte dog som flugor

”Fiumana” av Guiseppe Pellizza da Volpedo, 1898.
”Fiumana” av Guiseppe Pellizza da Volpedo, 1898.

När livet blir bättre och man lever längre vill man ha färre barn. Det är demografins grundläggande lärdom enligt Paul Morlands ”The human tide”, en bok som får oss att se på mänsklighetens historia med nya ögon. 

Under strecket
Publicerad

”Var fruktsamma och föröka er, uppfyll jorden och lägg den under er.” Så sade Gud till Adam och Eva i Första Mosebok 1:28. Den som skrev ned detta för tusentals år sedan borde vara nöjd, med tanke på att omkring 108 miljarder människor beräknas ha bott på jorden så länge vi varit människor – och nästan 8 miljarder av dem lever idag. Omkring sju procent av alla människor som någonsin har fötts lever alltså i detta nu.

Men under stora delar av mänsklighetens historia har jorden varit om inte öde och tom så i alla fall extremt glest befolkad. För 10 000 år sedan beräknas vi ha varit endast fem miljoner människor på jorden. För 2 000 år sedan – på Jesu tid – var vi troligen runt 200 miljoner. Det är först vid slutet av 1800-talet som världens befolkning verkligen började växa snabbt. Före 1800-talet hade visserligen befolkningstalen förändrats, men främst via dödligheten. Pester, svältkatastrofer, krig och sjukdomar har alltid påverkat dödligheten, men i regel på rätt kort sikt. Födelsemönstren verkar dock ha varit mer konstanta i förmodern tid, även om de kortsiktigt kunde öka efter stora katastrofer. 

Annons
Annons
Annons