Historien om ordet jul är äldre än barnet i krubban

Under strecket
Publicerad
Annons

De sista dagarna före julafton är det jultradition att antingen uttrycka sin julångest eller kritiskt hävda att julen inte längre tycks vara en kristen högtid utan snarare en kapitalistisk köpfest som drivs av marknadens önskan att hjulen ska rulla. Medan man på engelska och tyska påminns om att julen hör ihop med vår religion - tyskans Weihnachten betyder ursprungligen ”helig natt” och det engelska Christmas betyder ju Kristi mässa - så är det mer osäkert om vår svenska juls språkliga hemvist.
Vad betyder ordet jul egentligen? Har det kanske rentav något med köpfestens snurrande hjul att göra? Nej.
Ordet jul har inget språkligt samband med ordet ”hjul”, även om man under 1600-talet kunde finna stavningar som ”hiuulotta” och ”hjulgröt”, jämsides med ord som stavades ”iulleaffton” och ”juullkåst”. Ordet jul är ett nordiskt ord med dunkelt ursprung och en historia som är äldre än barnets i krubban. Det finns inte bara i urnordiskan utan också i gotiskan. Men vad urbetydelsen är vet ingen.

Svenska
Akademiens ordbok (SAOB) lär oss att jul inte bara är en benämning på den kristna kyrkohögtiden till åminnelse av Kristi födelse utan också på den äldre, hedniska midvinterfesten. Det är därför som uttrycket ”den kristna julen” faktiskt inte är en tautologi.
Under julen brukar ibland råda en ju-förr-dess-bättre-stämning. Men inte var det alltid bättre förr. Under 1600-talet tog man upp en särskild julskatt. Och att man även förr kunde pusta över julens sällskapsliv vittnar två äldre ord om. Vet ni till exempel vad julos innebär? Eller hur en julsugga uppför sig? I det senare fallet rör det sig inte om en särskilt sorts grisliknande frossare av kvinnokön. Enligt SAOB är ordet ”en skymflig benämning på person som går på besök juldagen.”

Annons
Annons
Annons