Recension

Blå koralHistorien göms i en flod av ord

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Annons

Tänk dig en bildhuggare. En idog människa som med enkla verktyg går loss på ett gigantiskt block av marmor. Försiktigt knackas små stenflisor loss. Ursprungsmaterialet reduceras, medan själva skulpturen sakta träder fram. Reduktion föder perfektion. Så är inte fallet i Louise Boije af Gennäs senaste roman ”Blå koral”.

Mest intressant i det brokiga persongalleriet i den andra delen av Louise Boije af Gennäs trilogi är dock tveklöst Liv. Den oansenliga skådespelaren med en scenskräck utöver det vanliga. Kvinnan som gärna svingar en röjsåg när tillfälle ges, men som annars våndas tills magen vänds inför att möta publiken. Hon är både skör och stark. En person man kanske känner, men i en annan skepnad. Den självklara kvinnan som aldrig gör sig till, men som ändå är sin egen värsta fiende. Sådan är Liv. Och jag gillar henne.

Annons
Annons
Annons