Annons
Recension

CeremonyHisnande vackra sånger på orgel

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Vi har en tjuv att tacka för hur den här skivan låter, i alla fall delvis. Strax efter att pianisten och sångerskan Anna von Hausswolff släppt debuten Singing from the grave blev hennes mp3-spelare stulen. I en två år gammal intervju i tidningen Bon berättar hon att hon fick hjälp att fylla en ny. Det var i samband med det påtvingade nytillskottet som hon förälskade sig i drone metal, en minimalistisk form av hårdrock som handlar mycket om att spela så långsamt som möjligt.

När von Hausswolff nu släpper sin andra skiva, Ceremony, hörs den nya influensen. Det fyra minuter långa, instrumentala introt till Deathbed är något som Dylan Carlson glatt skulle bygga en Earth-skiva kring. Men tolkningen är aldrig bokstavlig. Den nya ljudbilden låter fullkomligt naturlig – som om det långsamma, tunga bruset alltid legat under musiken. Det har bara inte hörts tidigare. Själv nämner hon sitt band som en viktig anledning till det nya soundet. Kanske det enda sätt von Hausswolff någonsin kommer att likna Bon Jovi på: numera gömmer det sig flera musiker bakom namnet.

Annons
Annons
Annons