Recension

Lycksalighetens öHilding Rosenberg - Lycksalighetens ö

Under strecket
Publicerad
Annons

Nu finns ”Lycksalighetens ö” för första gången på cd. Här Norrlandsoperans Agneta Eichenholz (Felicia) och Patrik Forsman (Kung Astolf). Foto: Malin Arnesson
Som avslutning på Phono Suecias skivantologi ”Modern Classics” har nu Hilding Rosenbergs stora opera ”Lycksalighetens ö” för första gången någonsin kommit på skiva. En opera att färdas med till det svenska 1940-talet – för det är slående hur starkt musiken är förankrad i sin tillkomsttid. Denna tid, krigsår, då Rosenberg skrev en mängd betydande verk: förutom ”Lycksalighetens ö” bland annat hans starkaste symfoni, den fjärde kallad ”Johannes uppenbarelse” och det megalomaniska jätteoratoriet ”Josef och hans bröder” efter Thomas Mann.

Vägen till ”Lycksalighetens ö” var lång: det började redan 1929 med ett litet radiospel över Atterboms sceniskt tänkta men också sceniskt nära nog omöjliga dikt på över 600 sidor i original. Men detta sagospel försatte Rosenberg av alla personer i operatankar: den nyktre Rosenberg i famnen på den måttlöse Atterbom. Ett sällsamt par på tiljorna.

Annons
Annons
Annons