Annons

Hetsätning – en dold ätstörning

Den näst vanligaste ätstörningen i Sverige är okänd för många. Hetsätningsstörning syns inte i det vanliga livet, leder ofta till övervikt – och kan inte botas med kost och motion.

– Många tror att de bara har dålig karaktär eller behöver skärpa sig, därför blir skammen så stor, säger ätstörningsforskaren och psykologen Sanna Aila Gustafsson.

Under strecket
Hilda Djupenström / TT
Publicerad

Hetsätning, som är vanligt i flera ätstörningsdiagnoser, innebär att man äter objektivt sett mycket mat under kort tid. Men till skillnad från bulimiker kompenserar de som hetsäter inte för sitt ätande genom att träna mer, kräkas upp maten eller använda laxeringsmedel.

Foto: Adam Ihse/TT

Hetsätning, som är vanligt i flera ätstörningsdiagnoser, innebär att man äter objektivt sett mycket mat under kort tid. Men till skillnad från bulimiker kompenserar de som hetsäter inte för sitt ätande genom att träna mer, kräkas upp maten eller använda laxeringsmedel.

Foto: Adam Ihse/TT
Hetsätning, som är vanligt i flera ätstörningsdiagnoser, innebär att man äter objektivt sett mycket mat under kort tid. Men till skillnad från bulimiker kompenserar de som hetsäter inte för sitt ätande genom att träna mer, kräkas upp maten eller använda laxeringsmedel.
Hetsätning, som är vanligt i flera ätstörningsdiagnoser, innebär att man äter objektivt sett mycket mat under kort tid. Men till skillnad från bulimiker kompenserar de som hetsäter inte för sitt ätande genom att träna mer, kräkas upp maten eller använda laxeringsmedel. Foto: Adam Ihse/TT

Två procent av befolkningen beräknas lida av hetsätningsstörning, men få har diagnosticerats. Ännu färre får vård för sjukdomen trots att den, precis som andra ätstörningar, orsakar lidande och kan ge livshotande konsekvenser.

Annons
Annons
Annons