Hela denna artikel är en annons

Hon genomskådar bolagens rapporter

En färsk studie visar att 8 av 10 svenska storbolag förskönar sitt hållbarhetsarbete, medvetet eller ej. Katarina Hammars jobb är att genomskåda de fagra orden.

– I bland blir man verkligen förvånad, säger hon.

Katarina Hammar

Foto: NordeaBild 1 av 1

Katarina Hammar

Foto: NordeaBild 1 av 1
Katarina Hammar
Katarina Hammar Foto: Nordea

Grundar sig hotellens uppmaning att återanvända handdukar på en omsorg om miljön, eller en oro över höga tvättkostnader? Den frågan ställde sig den amerikanske miljöaktivisten Jay Westerveld när han i slutet av 1980-talet myntade begreppet “greenwashing”. Sedan dess har det förknippats med ambitionen att slå mynt av konsumenternas engagemang i miljöfrågor.

Trettio år senare är samhället mer genomlyst, men kritiken lever kvar. Tre forskare vid Handelshögskolan visade i oktober att även om svenska storföretag är bra på att sätta upp hållbarhetsmål, så är det få – drygt 10 procent – som i efterhand påstår sig leva upp till alla löften.

– Företagen måste verkligen fundera på om de menar allvar med sitt hållbarhetsarbete, eller om de endast ägnar sig åt greenwashing, säger Lin Lerpold, professor på Handelshögskolan i Stockholm.

”Det är en typisk varningssignal”

Den här typen av varmluft från näringslivets styrelserum är precis vad Katarina Hammar har som jobb att genomskåda. Som hållbarhetsanalytiker på Nordea har hon fått sin beskärda del av fagra ord.

– En typisk varningssignal är en snygg hållbarhetsrapport. När man sedan pratar med bolagen och frågar hur de faktiskt gör, så finns det inga svar. Men det kan även vara tvärtom. Det finns bolag som inte rapporterar om hållbarhet, men när vi sedan är ute och besöker dem visar det sig att ledningen betraktar hållbarhetsarbetet som en helt naturlig del av affären.

Därför, menar hon, finns också en risk att många missförstår bolagen eftersom de aldrig kommer ut i fält för att verkligen förstå deras affärsmodeller.

– Bolag som gör ett bra jobb men inte lyckas kommunicera det har en möjlighet att utveckla detta för att attrahera kunder, investerare och anställda, säger Katarina Hammar.

Hennes egentliga yrkestitel är ESG-analytiker. Bakom akronymen döljer sig finansmarknadens ambition att inte bara investera på ett sätt som tar hänsyn till finansiella resultat, utan även till företagens hållbarhetsarbete. Det är en process som börjar vid skrivbordet, men som slutar med stövlarna på marken.

– Först läser vi årsredovisningar, hållbarhetsanalyser och olika mäklarrapporter om bolagen. Det handlar egentligen bara om att samla in så mycket information som möjligt, säger Katarina Hammar.

100 företagsbesök om året

Därutöver gör hon och kollegorna på Nordea närmare 100 företagsbesök om året, för att säkerställa att ord verkligen motsvaras av handling. I slutändan får varje bolag betyget A, B eller C, där det sista innebär att det helt diskvalificeras från investeringar.

– Då handlar det om bolag som helt saknar medvetenhet, kontroll och uppföljning av korruptionsrisker, eller bolag som saknar en strukturerad process för att hantera problem i leverantörskedjan, säger Katarina Hammar.

Betyget B+ innebär att bolaget fortfarande är, i Nordeas terminologi, “investeringsbart”. I sådana lägen föreslår analytikerna en rad bättringsåtgärder. För ett A, å andra sidan, måste företagens hållbarhetsarbete vara en helt inneboende del av affärsstrategin.

Läs mer artiklar om Nordeas arbete med ansvarsfulla investeringar i Nordeas Fondmagasin.

Observera att en fonds historiska avkastning inte är en garanti för framtida avkastning. Värdet på dina fondandelar kan både öka och minska till följd av marknadens utveckling och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Fullständig information om Nordeas fonder finner du i fondernas Faktablad och Informationsbroschyrer. Faktablad, Informationsbroschyrer, samt hel- och halvårsrapporter finns på nordea.se/fondinfosamt på Nordeas bankkontor.

Annons
Annons
Annons