Annons
X
Annons
X

Hemligt möte om lettisk kris

Borg varnade bankerna. Finansminister ­Anders Borg har haft hemliga samtal med de svenska storbankerna och varnat för en snar ekonomisk kollaps i Lettland, erfar SvD ­Näringsliv. Ett mardrömsscenario för ­Swedbank och SEB.

Foto: MAGNUS HJALMARSON NEIDEMAN

Anders Borg gick igår ut med en skarp varning till den lettiska regeringen om att den måste ta sina ekonomiska problem på allvar.

De utlovade nedskärningarna måste genomföras när den nya lettiska budgeten presenteras i slutet av oktober, enligt finansministern.

–Det internationella samfundets tålamod är mycket begränsat, underströk Anders Borg på toppmötet för Europas finansministrar i Göteborg där han själv är värd i egenskap av finansminister i ordförandelandet.

Annons
X

Hans uttalande kom efter den senaste tidens rapportering från Lettland om politisk splittring i de budgetförhandlingar som pågår just nu.

Men för de svenska bankcheferna kom Borgs utspel inte som någon överraskning. Enligt flera av varandra oberoende källor har Anders Borg de senaste veckorna kontaktat den högsta ledningen i storbankerna och varnat för en akut politisk kris i Lettland. Något som i sin tur kan leda till både en devalvering och i slutändan en betalningsinställelse. Det vill säga en slags statskonkurs, liknande den som Island drabbades av i höstas.

I de hemliga samtalen med de svenska bankerna har Anders Borg redogjort för det växande tryck som finns inom Internationella Valutafonden (IMF) om att tvinga Lettland till en devalvering.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    En kollaps i Lettland skulle få allvarliga följder för flera svenska storbanker. Vid en devalvering skulle de redan stora kreditförlusterna över en natt explodera. Framför allt på grund av att många letter har lån i euro, som då blir avsevärt dyrare.

    Swedbank har fram till idag lånat ut 61 miljarder kronor till lettiska privatpersoner och företag. Siffran för SEB är 40 miljarder medan Nordea har 30 miljarder kronor i utlåning.

    För Swedbank kommer en eventuell devalvering extra olämpligt. Banken är just nu inne i sin andra nyemission där aktieägarna har ombetts ställa upp med 15 miljarder.

    Vd Michael Wolfs budskap till aktieägare och kunder har gång på gång varit att pengarna ska användas till offensiva satsningar. Att då tvingas hantera en akut statsbankrutt på en av sina viktigaste marknader och se nyemissionspengarna försvinna ner i ett svart hål blir ett hårt slag mot bankledningens trovärdighet.

    Att en allvarlig kris rycker närmare i Lettland flaggar Anders Borg för redan i budgeten han presenterade för några veckor sedan. På sidan 99 skriver han:

    ”Eftersom det är svårt att säkert bedöma Lettlands betalningsförmåga och förutsättningar för återhämtning går det inte att fullständigt utesluta risken för en omfattande betalningsinställelse.”

    Bakgrunden till dagens situation är tvärniten i de baltiska ekonomierna. Värst drabbat är just Lettland. I år väntas landets BNP krympa med hela 18 procent.

    Det här ledde fram till ett räddningspaket som syddes ihop vid jul förra året. Internationella valutafonden (IMF), EU och de nordiska länderna fattade beslut om utbetalningar på totalt 80 miljarder kronor, varav Sverige står för 7 miljarder kronor.

    Ett stenhårt villkor för stödpengarna är dock att Lettland genomför stora besparingar för att få ekonomin i balans.

    Det handlar om lönesänkningar för statsanställda på över 15 procent, igenbommade sjukhus och omfattande skattehöjningar.

    I juli i år gick Lettland med på att minska sina utgifter i nästa års budget med drygt 7,5 miljarder kronor. Det öppnade dörren till fortsatta miljardutbetalningar från IMF och EU.

    Men därefter har det inrikespolitiska läget förvärrats. Den tidigare lettiska regeringen föll i februari och sedan dess styrs landet av en koalitionsregering bestående av fem partier. Premiärminister är Valdis Dombrovskis. Nästa år är det val igen.

    Två av partierna i den här fempartikoalitionen har nu motsatt sig den tidigare utlovade besparingen på 7,5 miljarder. Man vill backa från delar av löftet och menar att en rimlig besparing istället är cirka 4 miljarder kronor.

    –Målet att spara 500 miljoner lats (7,5 miljarder kronor, reds anm) är i praktiken omöjligt att nå utan att slå ut flera delar av ekonomin, sa i förrgår Vents Armands Krauklis från det inflytelserika folkpartiet som sitter i regeringskoalitionen.

    24 timmar senare kom reaktionen från EU:

    –Det är inte så att Lettland har ett stort manöverutrymme utan man måste fullfölja sin letter-of intent, sade Anders Borg igår på toppmötet i Göteborg enligt nyhetsbyrån Direkt.

    Annons
    Annons
    X
    Foto: MAGNUS HJALMARSON NEIDEMAN Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X