Annons
X
Annons
X

Hemligheten bakom en vinnande schlager

Imorgon drar Eurovision song contest igång. SvD förklarar varför vi lär rösta på Bosniens bidrag – och varför danskarna kommer att rösta på Loreen.

(uppdaterad)

Den belgiske ekonomiprofessorn Victor Ginsburgh gillar inte schlager. Tvärtom. Han tycker att Eurovision song contest är outhärdligt. Men efter att ha läst flera tveksamt underbyggda analyser av ländernas röstande började han intressera sig för tävlingen.

–Framför allt var det en kommentator på BBC som hävdade att alla röster i Eurovision är politiska. Jag bestämde mig för att undersöka det vetenskapligt, säger han.

Det finns ett tydligt mönster att länder dit det har skett stor migration ger högre poäng tillbaka.
Ekonomiprofessorn Victor Ginsburgh

Annons
X

Att koppla ihop resultaten med politik är en populär tankegång. Och visst finns det exempel där relationen mellan stater har påverkat schlager-EM.

1975 drog Grekland tillbaka sitt bidrag i protest mot den turkiska invasionen av Cypern. Tre år senare avbröt jordansk tv sin sändning eftersom Israel höll på att vinna, och utropade tvåan Belgien till segrare. Enligt en dokumentärfilm från häromåret ska dessutom 1968 års tävling – där spanjoren Massiel slog britten Cliff Richard med en poängs marginal – ha varit riggad av diktatorn Franco.

Men är det rimligt att anta att människor röstar utifrån en politisk agenda? Knappast, menar Victor Ginsburgh.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    I sina beräkningar har han utgått från hur många poäng varje land skulle få om man räknade bort de nationer som brukar ge dem höga poäng. Detta har han sedan jämfört med tävlingens faktiska resultat.

    –Det sker ett röstutbyte, men det beror på lingvistiska och kulturella likheter. Man röstar generellt hellre på det man känner igen i sig, säger han.

    Att vissa länder oftare röstar på varandra kan enligt Victor Ginsburgh förklaras utifrån vetenskapliga mått på språklig närhet – hur besläktade deras språk är – och kulturella skillnader – hur deras samhällen ser på bland annat jämlikhet, könsroller och individualism. Det handlar alltså varken om själva geografin eller om taktikröstning, utan om att människor föredrar det de kan relatera till.

    Det vanligaste klagomålet på tävlingen handlar annars just om ”grannröstning”. I takt med att startfältet utvidgats österut har gamla schlagergiganter som Irland, Frankrike och Sverige skyllt sina misslyckanden på att de nytillkomna ger poäng till varandra. Efter 2007 års final – där Serbien, Ukraina och Ryssland hamnade i topp och Sverige kom på 18:e plats – skrev Aftonbladets Markus Larsson att ”svågerpolitiken tog livet av schlager-EM.”

    Det är att kasta sten i glashus. En brittisk forskare, Derek Gatherer, pekar ut Sverige och Danmark som de kanske allra flitigaste grannröstarna i hela tävlingen. Han beskriver länderna som kärnan för ”Vikingariket” – som även innefattar Island, Norge och Estland – en av de grupperingar där man röstar som mest på varandra. I en av sina uppsatser tar han upp Charlotte Nilssons vinst 1999, då Sverige fick tolv- eller tiopoängare av de övriga fyra i konstellationen.

    När SvD sammanställer Sveriges röster sedan 1989 bekräftas det mönstret. Flest poäng har vi både fått från och gett till Danmark.

    Ett skifte i röstandet märks dock mot slutet av 90-talet. Det var då reglerna ändrades så att tittarna – inte jurygrupper – lägger rösterna. Innan dess brukade svenskarna ge höga poäng till bland annat Irland, Island och Storbritannien. Efter regeländringen har istället Bosnien, Finland och Serbien kvalat in bland våra favoriter. Det är ingen slump att det är länder från vilka många i Sverige har invandrat.

    –Det finns ett tydligt mönster att länder dit det har skett stor migration ger högre poäng tillbaka. Tävlingen är konstruerad så att man inte får rösta på sitt hemland. Men för den som inte bor kvar i hemlandet går det, och då är det ganska naturligt att man röstar. Det hade jag nog också gjort, säger Victor Ginsburgh.

    Migration och kulturella likheter till trots – slutsatsen av hans forskning är ändå att betydelsens av röstutbytandet är försumbar. De tävlande i Eurovision song contest är så många att man inte kan vinna utan att attrahera majoriteten. Till syvende och sist avgör alltså låtens kvalitet.

    –Om man nu kan kalla det kvalitet, muttrar Victor Ginsburgh.

    SE KLIPPET:
    Här är Loreens främsta konkurrenter

    LÄS MER:
    SvD möter Loreen: ”Så laddad som jag kan vara”

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X