Annons
X
Annons
X

Hemlig krigskassa dolde 55 miljarder

Sverige gömde i största hemlighet under 30 års tid en ofantlig krigskassa med specialtryckta sedlar – pengar som svenska folket inte fått se. SvD kan i dag berätta historien och visa några av de sedlar som lagrades inför krig och ockupation ända fram till 1982.

Den hemliga krigskassan är ett okänt kapitel i Sveriges historia från det kalla kriget. Rena tillfälligheter har räddat några få sedlar åt eftervärlden. Detta trots att kassan innehöll så mycket som 124 miljoner speciellt utformade sedlar i valörerna 5, 10, 50 och 100 kronor.

Sedlarna trycktes under stor sekretess i London 1952–53 och gömdes därefter i svenska bergrum för att kunna tas fram vid kriser eller krig. Om delar av Sverige ockuperades kunde den lagliga svenska regeringen även använda sedlarna i de fria delarna av landet.

Den hemliga kassan räckte till att ersätta samtliga svenska sedlar som var i omlopp. Krigskassan hade 1952 ett värde på 4,3 miljarder kronor vilket i dagens penningvärde motsvarar 55 miljarder kronor. Det är en enorm penningmängd även i dag när Sveriges penningomlopp är 95 miljarder kronor.

Annons
X

Vid kriser och krigsfara tömmer allmänheten sina bankkonton. För att undvika sedelbrist sparades även tryckplåtar för att trycka ännu mer av krigskassan.

–Sedlarna påminner lite om Monopolpengar – det enkla utförandet gjorde det möjligt att trycka fler på mindre tryckerier runtom i Sverige, säger Ian Wiséhn, museidirektör för Kungliga Myntkabinettet i Stockholm.

Där ska sedlarna denna helg för första gången ställas ut för allmänheten.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Först 1982 förstördes beredskapssedlarna från 1952–53. Orsaken var att de saknade vattenmärke och metalltråd samtidigt som den tekniska utvecklingen gjort dem lätta att förfalska. Så sent som i mitten av 1980-talet förbereddes därför nya och bättre sedlar. Särskilt papper för att trycka dem lades i beredskap. Först efter kalla krigets slut 1994 avvecklade Riksbanken dessa planer.

    Därför har sekretessen varit hård, men en första ledtråd fick hembygdsforskaren Magnus Widell år 2000. Widell skulle skriva om det kassavalv som Riksbanken på 1930-talet sprängde in i Stadsparksberget i Jönköping. Där gömdes delar av guldreserven och riksregalierna under krigsåren 1939–45. Men valvet i Jönköping hade avvecklats först på 1980-talet och en av Riksbankens tjänstemän råkade undslippa sig: ”Där fanns sedlar av ett helt annat utseende än de som cirkulerat i vårt land.”

    Sedlarna återupptäcktes av en ren slump 2004 då Riksbanken ringde till Ian Wiséhn. Banken skulle stänga sitt kassakontor i Stockholm, ville Myntkabinettet ha minnesmynt i guld och silver som annars skulle smältas ner?

    –Vid lunchtid var jag där och valde i ett kassavalv ut de mynt som Myntkabinettet var intresserat av. De höll på att tömma flera kassaskåp som stod öppna. Högst upp på en hylla i ett av skåpen upptäckte jag en förseglad tygsäck. Jag tog fram den och läste på etiketten: ”Beredskapssedlar”, berättar Ian Wiséhn som begärde att säcken skulle öppnas.

    –Snörena klipptes av och ut trillade tre buntar med ettusen sedlar vardera i valörerna 5, 10 och 100 kronor. Det stod Sveriges Riksbank på dem – men utseendet på sedlarna var helt okänt, minns Ian Wiséhn.

    Han förstod vilket unikt fynd de gjort och ville överta sedlarna. Trots detta var det nära att en sekreterare på Riksbanken lite senare hade låtit tuggat sönder sedlarna – men hon stoppades i sista stund.

    –Det trycktes också upp en 50-lapp, men de har skattat åt förgängelsen, säger Ian Wiséhn.

    Att Sverige tillverkade en krigskassa berodde på att förfalskade sedlar lätt kan destabilisera ekonomin. Sovjet prånglade under 1930-talet ut falska amerikanska dollar. Nazityskland förfalskade under andra världskriget brittiska pundsedlar. I efterkrigstidens Tyskland rådde valutakaos med enorma mängder sedlar vilket var ett förspel till Berlinkrisen och införandet av D-marken 1948.

    1950 startade Koreakriget. Sverige fruktade ett snabbt sovjetiskt angrepp och byggde upp en hemlig motståndsrörelse ihop med Nato-landet Storbritannien. Inför kriser och krigsfara gällde det att ha svenska sedlar i beredskap – sedlar som en motståndare eller ockupationsmakt inte känt till och därför inte kunnat förfalska.

    Riksbanken fattade därför 1951 det unika beslutet att trycka upp hela krigskassan, så kallade beredskapssedlar.

    Men 124 miljoner sedlar kunde inte tryckas så snabbt inom landet, och var dessutom svårt att hålla hemligt. Valet föll därför på sedeltryckeriet Thomas de la Rue i London.

    Den exceptionella operationen måste godkännas av regeringen. Klartecken gavs av den tillförordnade utrikesministern Dag Hammarskjöld (två år senare blev han FN:s generalsekreterare).

    Detta är enda gången svenska sedlar inte tryckts i Sverige. Upp till fyra miljoner sedlar i veckan trycktes i London 1952–53, men sedelpapperet hämtades från Sverige. Efter kontroll av britterna packades sedlarna i totalt 2663 trälådor. I ena hörnet på varje sedel finns en bokstav, en ”location letter”, bland annat B och N. Troligen anger dessa i vilka militärområden sedlarna skulle lagras – B för Bergslagen och N för Norrland.

    Den militära hotbilden mot Sverige 1952 var att ett sovjetiskt angrepp mot Skandinavien skulle inledas från Östtyskland och via Skåne och västkusten gå mot Norge. Det kan förklara att inga sedlar lagrades i Malmö och Göteborg utan i inlandet (se kartan ovan).

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X