Annons
X
Annons
X
Scen
Recension

Vår klass Helvetesvandring bland det omänskliga

[object Object]
”Vår klass” på Teater Galeasen. Från vänster Pierre Wilkner, Johan Wahlström, Monica Stenbeck, Peter Luckhaus, Lena Nilsson och Simon Reithner. Foto: DAN HANSSON

Vår klass

Genre
Teater

Text: Tadeusz Slobodzianek. Övers: Jarema Bielawski. Regi: Natalie Ringler. Scenbild, ljus: Sutoda. Kostym: Zofi Nilsson. Musik: Pelle Ossler. Medv: Hannes Meidal, Lina Englund, Freddy Åsblom, Monica Stenbeck, Carl Magnus Dellow, Johan Wahlström, Simon Reithner, Peter Luckhaus, Lena Nilsson, Pierre Wilkner. Galeasen.

År 1939 ockuperades östra delen av Polen av Sovjet, efter uppgörelser med Nazityskland. En majoritet av staden Jedwabnes judiska befolkning kom att stödja invasionen. Många blev del av folkkommunen. När nazisterna slog tillbaka ryssarna tog polska katoliker en fruktansvärd hämnd. Runt tusen judar avrättades genom att förpassas till en lada som brändes ner till grunden. Kvar var ett berg av bränt kött.Om denna verkliga massaker, för vilken polackerna gav nazisterna skulden, har Taduesz Slobodzianek skrivit ”Vår klass”. Dramat följer barnen från en samskola 1935 till i dag – då alla är döda. Stycket är en beskrivning av kasten mellan solidaritet, grupptillhörighet och hur ett obegripligt, liksom fundamentalt hat griper polackerna. Det är en rå, stark skildring av hur individer förvandlas till massa utan ansvar.

Människor som vuxit upp tätt tillsammans slår utan att tveka ihjäl sina grannar med bara händerna. Slobodzianek är civilisationspessimist och skildrar hur vi ljuger oss en yta av rationalitet. Här blir vi varandras bödlar utan betänkligheter.

Teater Galeasen är omgjord till klassträff. En mängd små bord, glitter, ballonger – återseenden. Scenbilden skär djupt ironiskt mot det festliga. Här är ju bara sorg och blod. Slobodzianek kallar sina scener för lektioner – och det är det ju verkligen, om hur kort vägen är till det mest brutala.

Annons
X

På scenen står åtta klasskamrater vilka skildras från naiv barnslighet, hur skolledningen betonar skillnaden mellan deras tro, samt småförälskelser och slagsmål som en dag ska leda till våldtäkter och tortyr. Ensemblen är hela tiden vänd mot publiken, regin betonar en närmast brechtiansk distansering. Rollerna berättar detaljerat om avrättningar, hjärnsubstans och döda spädbarn men det gestaltas aldrig. Tack och lov.

Ensemblen är erfarna aktörer från alla åldersgrupper, ett utmärkt grepp eftersom pjäsen följer eleverna genom hela deras liv.

Motsättningarna och kriget får en kontrast i Abram, en utmärkt Hannes Meidal, han som tidigt emigrerar till USA men ständigt skriver brev där han undrar vad som händer alla kära kamrater som under tiden skoningslöst dödar eller dödas.

Stäng

KULTURCHEFENS NYHETSBREV – veckans viktigaste kulturtexter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Slobodzianek låter skickligt rollerna fördjupas. Johan Wahlström gör Zygmunt som närmast blir en symbol för ren ondska, som sviker allt och alla med ständiga leenden. Carl Magnus Dellow gör juden Menachem som överlever men som är så traumatiserad att han blir underrättelseagent och fortsätter hämnas. Monica Stenbeck spelar Rachelka som konverterar för att överleva. Lina Englund gör vackra, judiska Dora som vill bli filmstjärna men som blir grovt sexuellt utnyttjad av sina gamla skolkamrater.

    ”Vår klass” är en tre timmar lång helvetesvandring bland det omänskliga, en sann historia – en av många – från en tid som inte ligger ett sekel bort. En teaterdokumentär om det mänskliga som utdragen, på många sätt obegriplig bestialitet.

    Teater Galeasen, som fått hjälp av Dramaten att fylla rollgalleriet, iscensätter en text som är lika viktig som stark. En pjäs om mekanismer och strukturellt hat som är oupphörligt angelägen, välspelad och bör ses av alla.

    Annons

    ”Vår klass” på Teater Galeasen. Från vänster Pierre Wilkner, Johan Wahlström, Monica Stenbeck, Peter Luckhaus, Lena Nilsson och Simon Reithner.

    Foto: DAN HANSSON Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X