X
Annons
X

Carina Burman: Hellströms klassresa kom för sent

Vem älskar Gustaf Hellström? Tveklöst räknas han till klassikerna, men också beläst folk är ofta okunniga om hans produktion. "Snörmakare Lekholm får en idé" känner de flesta till, men kanske snarare på grund av den fyndiga titeln än för att de egentligen läst den. I litteraturhistorien är dock Hellströms klassikerstatus tydlig. Han ägnas ordentligt utrymme i Lönnroth-Delblancs "Den svenska litteraturen" från 1980-talet, och i den alldeles nyreviderade upplagan av Olsson-Algulins "Litteraturens historia i Sverige" får han ungefär en spalt – alltså lika mycket som Hjalmar Bergman. Ändå hör Bergman till de levande författarna, medan Hellström till stor del förvisats till den litterära skattkammare, där portarna tycks så väl tillslutna att man kan undra om det rör sig om en skräpkammare.

Allmänbildningen avspeglas idag på Wikipedia. Där finns allt man kan förväntas veta, och dessutom åtskilligt som författats av besatta fans av det mesta från sekelskiftesteater till sf-serier. På Wikipedia finns faktiskt en tämligen utförlig artikel om Hellströms liv och verk. Artikeln inleds dock med tydliga varningstexter, bland annat eftersom dess neutralitet ifrågasatts. Sådana varningstexter hittar man mera sällan vid artiklar om författare, som varit döda över ett halvsekel. Om någon – eller några – strävar efter att framställa Hellström i en så positiv dager att Wikipedia reagerar, då måste verkligen någon älska honom.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X