Annons
Recension

Rock & roll is deadHellacopters - Rock & roll is dead

Under strecket
Publicerad

Vi kan kalla det AC/DC-syndromet. De drabbade gör ofta väldigt kompetent musik, men kan inte låta bli att ständigt upprepa sig. Det finns alltid en och en annan Carry me home och Hopeless case of a kid in denial, men resten är en rätt homogen massa av gitarriff och pressad sång.
Det tog ett år av musikaliskt vänsterprasslande, men nu är Hellacopters symptomfria. Repeatknappen är borta, skygglapparna likaså och det där man alltid anade någonstans i bakgrunden får fritt spelrum. Nicke Anderssons röstskiftningar, soulinfluenserna, handklappet, gospelkörandet… Det händer hela tiden nya saker i melodiska gitarrintron, i svängig bas – ja till och med de ibland ändlösa soloräderna och låtar som heter rockpastischer som I‘m in the band, är fantastiska.

Annons
Annons
Annons