Annons

Tove Lifvendahl:Helgon, Halloween, häxjakt och högerspöken

Foto: JONAS EKSTRÖMER / TT
Under strecket
Publicerad

De infaller nära i tid, de två ytterst olika uttrycken för kontakten med de döda. Alla helgons dag, idag den 4 november, är en kristen högtid som firas till martyrers och helgons ära. Den har utan avbrott ingått i det svenska kyrkoåret sedan medeltiden. Festum omnium sanctorum eller Dominica in natali sanctorum. De flesta högtidlighåller Allhelgonahelgen med att besöka platser där deras nära och kära är begravda, tända ljus, dekorera gravar och ägna stillsam och värdig tid åt eftertanke och hågkomst.

Mindre finstämd är den relativt nya traditionen Halloween som firas den 31 oktober. Rent lexikaliskt är de släkt: halloween kommer av engelskans ”hallow” (helgon) och ”e’en” (kortform av evening), vilket gör att den också ibland översätts Allahelgona-afton. Många förknippar traditionen som slog igenom i Sverige under andra halvan av 1990-talet  med USA, men dit kom den faktiskt från Irland och Skottland med emigrationen under 1840-talet. I nutida och kommersiellt uttryck innebär det att barnen (med förtjusning) klär ut sig till hiskeliga figurer med spök- och häxattribut som svarta färger, kusliga masker, låtsasblod, spindlar, råttor, yxor och knivar och att de vuxna skär ut monsterlyktor i pumpor och lagar pumpasoppa till middag.

Annons
Annons
Annons