Recension

1900Helgjutet svenskt

Restaurang 1900 får gästen att känna sig avslappnad och nöjd. Stilen är allmoge i modern tappning, både vad gäller inredning och meny. En krog där man känner sig hemma – och gärna besöker med sina utländska gäster.

Publicerad
Gästerna och Krogguiden uppskattar både maten och attityden på 1900. Tyvärr märks trivseln på ljudnivån, som blir något för hög i lokalen.

Gästerna och Krogguiden uppskattar både maten och attityden på 1900. Tyvärr märks trivseln på ljudnivån, som blir något för hög i lokalen.

Foto: MAGNUS NEIDEMAN
Annons

Efter flera framgångsrika år i Skåne vill Niklas Ekstedt nu vinna stockholmarnas hjärta. Och det är svårt att inte gilla det här. Redan när du kliver in från Regeringsgatan är det någon som ser dig och tar hand om dig. Extra välkomnande är det förstås att krögaren själv hälsar välkommen, oavsett om han är tv-kändis eller inte. Inom loppet av ett par minuter har även tre servitörer hälsat välkommen – brett leende men allt annat än tillgjort.

Det märks att mat-Niklas haft en tydlig idé och arbetat hårt för att genomföra den: På 1900 talar inredning, meny och service samma språk – svenska. Men det är inte en äppelkindad pojk som tar emot utan en kosmopolit, stolt över sina nordiska rötter. På väggarna träschabloner i form av blekingebroderi i makroformat, i taket kronor av ljust böjträ, bordsskivor av obehandlad björk. Färgtemat är allmogegrönt med vinröda detaljer. Och så poppigt mintgröna väggar till det. Till detta en meny som skriven av Strindberg anno 2007, där brödet ser ut att komma från en bagarstuga, råbiffen smälter mot gommen och den bräserade fläskläggen är så mör som bara ett långkokt kött kan vara. Ur fasanen petar man hagelkorn och hjortronen smakar så mycket hjortron att man kippar efter andan. Bryggkaffet serveras självfallet i blommiga koppar från Rörstrand. Trots de välklädda sällskapen runtom skulle det inte kännas fel att sörpla det på fat.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons