”Hejdlös kreditexpansion ökar risken för ny kris”

Riksbankschefen Stefan Ingves åtföljd av Jesper Hansson, chef för avdelningen för penningpolitik.
Riksbankschefen Stefan Ingves åtföljd av Jesper Hansson, chef för avdelningen för penningpolitik. Foto: Ali Lorestani/TT

Riksbanken kan inte frälsa oss från allt ont med sin elektroniska ”sedelpress”. Det är hög tid att bryta med en riskfylld spiral av låga räntor och stigande kreditvolym, skriver ekonomerna Fredrik N G Andersson och Lars Jonung.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Foto: Håkan Rojder, Tomas Oneborg
Annons

Coronapandemin har dominerat nyheterna under 2020. För att begränsa smitt­spridningen har rekommendationer och restriktioner som kringskär vår rörelsefrihet lanserats. Många länder har gått längre än Sverige i tron att virusets härjningar kan hämmas med långtgående nedstängning av samhället.

Nedstängningstaktiken har fått förödande ekonomiska konsekvenser. Produktionen har fallit och arbetslösheten har stigit. Regeringar har lanserat stora stödprogram för att begränsa de negativa samhälls­ekonomiska effekterna. Inte minst central­bankerna har varit aktiva. Europeiska centralbanken och amerikanska Federal Reserve har bägge ökat sina balansräkningar med motsvarande cirka 20 000 miljarder kronor under pandemin. Riksbanken följer den internationella trenden. Dess balans­räkning har blåsts upp med 450 miljarder kronor sedan slutet av februari i år, vilket motsvarar en ökning på 50 procent. Kreditvolymen växer hejdlöst. Med andra ord: ”sedelpressarna” går varma.

Annons
Annons
Annons