Annons

Mrs AmericaHBO-serie skärskådar floskeln ”systerskap”

Cate Blanchett spelar Phyllis Schlafly.
Cate Blanchett spelar Phyllis Schlafly. Foto: HBO Nordic

Det är svårt att föreställa sig en mer brännande relevant serie än ”Mrs America”. Men serien fastnar ibland lite i sin vilja att tala om för tittaren vad som är rätt och vad som är fel.

Under strecket
Publicerad

Rose Byrne som Gloria Steinem.

Foto: HBO Nordic

Om det inte vore för att coronapandemin bokstavligen ätit upp allt syre i samtiden hade det varit svårt att föreställa sig en mer brännande relevant serie än ”Mrs America”, manusförfattaren Dahvi Wallers ambitiösa skildring av författningstillägget ERA:s långa, stökiga resa genom USA:s politiska system. Lagförslaget om likabehandling av män och kvinnor har, bisarrt nog, fortfarande inte ratificerats i mer än en handfull delstater, trots att det har valsat runt ända sedan 1923, tre år efter att kvinnor fick rösträtt.

”Mrs America” koncentrerar sig dock på 1970-talet, närmare bestämt 1972 och framåt, där den växande kvinnorörelsen åter tog upp stridsfacklan medan en röststark grupp ultrakonservativa kvinnor spjärnade emot, de sistnämnda anförda av hemmafrun och sexbarnsmamman Phyllis Schlafly (Cate Blanchett). Schalfly ogillade feminister i allmänhet och vänstervärderinga och aborter i synnerhet – en tidig nyckelreplik i serien är när hon beskriver ett feministiskt samhälle som ”en totalitär mardröm” – och visade sig vara en oväntat kraftfull motpol till stjärnfeminister som Betty Friedan och Gloria Steinem (Tracey Ullman respektive Rose Byrne). Några av argumenten mot ratificeringen, utöver den totalitära mardrömmen då, var att kvinnor skulle riskera att behöva göra militärtjänst men också att det skulle bli svårare för dem att få både vårdnad om barnen och underhåll om deras män lämnade dem, ett skräckscenario som förstås gav stort gensvar just hos landets hemmafruar.

Annons
Annons
Annons