Annons

Hatet har alltid en historia

Islamiska staten förflyttar sig i Irak.
Islamiska staten förflyttar sig i Irak. Foto: TT

Bakom hat och våld går det alltid att finna en historia, en förklaringsmodell. Men i det mångkulturella Sverige får inte alla folkgruppers erfarenheter plats, skriver Lidija Praizović. Islamistisk extremism i form av IS förklaras med förtryckande kolonialism, medan serbisk nationalism och islamofobi presenteras som en obegriplig ondska.

Publicerad

Det finns en tendens hos vissa kulturdebattörer att det våld som utövas av muslimska extremister förklaras, ja till och med bortförklaras, medan våld och hat i andra sammanhang inte nyanseras på detta vis.

En som gör en sådan skillnad är den hyllade och prisbelönte författaren Johannes Anyuru. I ett avsnitt av Eric Schüldts Expressen-podd “60 minuter” (25/11) förklarar Anyuru den muslimska extremismen som sveper över världen ”som en konservativ och politiserad form av islam sprungen ur det koloniala förtrycket”. Han fortsätter: ”Under kolonialismen blev islam mer än en religion, det blev också en strävan efter att bevara en identitet. Det kom fatwor som förbjöd koloniala vanor, som att äta med kniv och gaffel. Man definierade sig själv utifrån förtryckaren som försökte utplåna ens kultur, det blev en reaktion. Den präglar fortfarande grupper som IS, vars enda idé är att bekämpa västmakterna”.

En kvinna sörjer vid en anhörigs gravsten i Srebrenica.

Foto: Marko Drobnjakovic/TT Bild 1 av 2

Armenier i Jerevan högtidlighåller årsdagen för folkmordet 1915.

Foto: Hayk Badalayan/TT Bild 2 av 2
Annons
Annons
Annons