Annons
X
Annons
X

Hatbrott mot afrosvenskar ökar kraftigt

Mellan 2008 och 2014 ökade anmälningarna med afrofobiska hatbrottsmotiv med 41 procent. Afrosvenskar drabbas i högre utsträckning än andra minoriteter av våld.

– Det är hemskt att säga men främst svarta män är lovligt byte, säger docent Tobias Hübinette.

Inrikesminister Anders Ygeman (S) tror att polisens ökade fokus på hatbrott kommer att ge resultat.

(uppdaterad)
2013 misshandlades en man och hans son svårt på en gångbro över Hyllievångsvägen i Malmö.
2013 misshandlades en man och hans son svårt på en gångbro över Hyllievångsvägen i Malmö. Foto: Drago Prvulovic/TT

**SvD:s sammanställning **av statistiken, med hjälp av Brottsförebyggande rådet (BRÅ), visar på en dyster utveckling när det gäller gruppens utsatthet.

Anmälningar av afrofobiska hatbrott har ökat med cirka 41 procent mellan 2008 och 2014.

– Afrofobiska hatbrott ökar starkt. Så ser det även ut i andra europeiska länder, säger docent Tobias Hübinette, lektor vid Karlstads universitet.

Annons
X

2014 genomförde han, då verksam vid Mångkulturellt centrum, en kartläggning av afrosvenskarnas situation på uppdrag av tidigare integrationsminister Erik Ullenhag (FP).

Tobias Hübinette pekar på utmärkande drag i hatbrotten mot afrosvenskar jämfört med andra minoriteter.

– Hatbrotten äger oftare rum på offentliga platser, har oftare inslag av hot eller rent fysiskt våld och gärningsmannen är sällan bekant för offret.

Stäng

SvD VIN & MAT:s NYHETSBREV – vintips och recept direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Att våld är vanligare förekommande mot afrosvenskar får stöd i BRÅ:s statistik.

    – 2014 var våldsbrott mer förekommande i den anmälningskategorin än övriga med en andel på 21 procent, skriver utredare Sofia Axell till SvD.

    Som jämförelse utgjorde våldsbrott 14 procent av anmälningarna med antiromska motiv.

    Förövarna är ”vanligt folk” som utför brotten på offentlig plats, gator och torg, enligt Tobias Hübinette.

    Varför är afrosvenskar mer utsatta, tror du?

    – Det är hemskt att säga men främst svarta män är lovligt byte.

    Kitimbwa Sabuni, talesperson för Afrosvenskarnas riksförbund, säger att svart hudfärg ger anledning till att känna oro.

    – Rent kroppsligen behöver man vara rädd och afrosvenskar lär sig därför att navigera med försiktighet i det offentliga rummet. Detta debatteras sällan.

    Han menar att det finns en föreställning om att våld mot svarta enbart begås av vita extremister. Men det uppmärksammade fallet då Yusupha Sallah för två år sedan misshandlades och höll på att kastas från en bro i ytterområdet Kroksbäck i Malmö visar att verkligheten inte är så enkel.

    – Det finns hierarkier bland grupper i samhället och alla tenderar att sparka nedåt.

    Kitimbwa Sabuni vill se åtgärder för att öka gruppens status och förbättra dess livsvillkor.

    – Då skulle gruppen inte vara föremål för våld och hatbrott på samma sätt.”

    Inrikesminister Anders Ygeman (S) konstaterar att Sverige har lång väg att gå i kampen mot rasism.

    – Det avspeglas i ett ganska hätskt samhällsklimat just nu.

    Förra regeringen gav rikspolisstyrelsen i uppdrag att utveckla metoderna för arbetet med hatrelaterad brottslighet. Nu aviseras förändringar.

    – Det ska finnas hatbrottsenheter i storstäderna samt kompetens i alla landets områden. Det ska  finnas samverkansforum där polisen diskuterar utvecklingen med företrädare ut olika grupper.
    Utredaren, dåvarande länspolismästaren Håkan Sandahl, föreslog dock ytterligare åtgärder – som en nationell hatbrottssamordnare.

    Är du tillfredsställd med de aviserade åtgärderna?

    – Resultatet kommer att avgöra behovet av vidare åtgärder men det är en bra början. Viktigt är att även riksåklagaren har sagt att hatbrotten är en prioriterad fråga.

    När det gäller afrosvenskarnas utsatta situation gav regeringen i somras uppdrag till Diskrimineringsombudsmannen (DO) att vidta kunskapshöjande åtgärder om afrofobi.

    – Arbetet kommer att pågå under 2015 och 2016, säger Anders Ygeman.

    Docent Tobias Hübinette tror att ökad social status skulle minska risken att utsättas för hatbrott.

    – Staten borde verka för att afrosvenskar blir positivt särbehandlade inom områden som utbildning och arbetsmarknad.

    Annons
    Annons
    X

    2013 misshandlades en man och hans son svårt på en gångbro över Hyllievångsvägen i Malmö.

    Foto: Drago Prvulovic/TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X