Annons

Torbjörn Elensky:Hårfin gräns mellan ansvar och censur

CENSUR 2.0 Att göra vissa verk svårtillgängliga för den stora allmänheten kan vara en subtil variant av censur. Biblioteken har på sitt ansvar att göra ett välavvägt urval när de köper in böcker – och bör fokusera på skäl att välja snarare än på skäl att rata.

Publicerad

När Hergés kompletta författarskap, utom den erkänt rasistiska ”Tintin i Kongo”, som aldrig ingått i bibliotekets samlingar, av ideologiska skäl skulle rensas ut ur Kulturhusets i Stockolm barnbibliotek Tiotretton väckte det ett ramaskri. Viktiga frågor sköts åt sidan, enbart för att det hela genomförts på ett så provocerande klantigt sätt, och ett författarskap avfärdades synbarligen oläst, i klump, med löftet om att granskningen och gallringen skulle fortsätta också inne på vuxenavdelningarna.

Givetvis är det viktigt att tala om rasism i litteraturen, och inte minst i barnböcker. Barn kan behöva skyddas mot porr, våld, extremism, rasism och mycket annat, och en förälder ska såklart kunna skicka sin läshungriga elvaåring till barnavdelningen utan att denna ska riskera att utsättas för sårande litteratur. Det är en fråga som är mycket viktig. Men den andra frågan, den om censur, är lika viktig den.

Annons
Annons
Annons
Annons