Annons
X
Annons
X
Näringsliv
Analys

Tomas Lundin: Härdarna som hotar EU

Eurokrisen Grekland fortsätter att hålla marknaderna på sträckbänken efter de stupade förhandlingarna natten till i går. Lägg till det Frankrike som långtidskonvalescent, Spanien i skuldträsket och Italien och Tyskland på väg in i förlamande valrörelser. Här är eurokrisens sjukdomshärdar.

Efter sex år av recession har Greklands BNP minskat med en fjärdedel, arbetslösheten ligger på 25 procent och statsskulderna fortsätter att stiga.
Efter sex år av recession har Greklands BNP minskat med en fjärdedel, arbetslösheten ligger på 25 procent och statsskulderna fortsätter att stiga. Foto: NIKOLAS GIAKOUMIDIS

Det grekiska dramat

Frustrationen var
påtaglig när finansministrarna i eurogruppen skildes i morgontimmarna efter
resultatlösa maratonförhandlingar om miljardstödet till Grekland. ”Jag är inte desillusionerad. Jag har inga illusioner längre om Europa”, muttrade EU-veteranen Jean-Claude Juncker från Luxemburg.

– Frågorna är komplicerade och vi söker fortfarande efter en lösning, förklarade Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble med ett ansikte som hugget i sten.

Till saken hör att Grekland äntligen har börjat leverera. Trots generalstrejker, massdemonstrationer och slitningar i regeringskoalitionen har premiärminister Antonis Samaras piskat igenom sparpaketen och budgeten för 2013 i parlamentet.

Annons
X

Men nu är det långivarna som inte kan komma överens.

I botten ligger frågan om hur mycket tid man ska ge Grekland för att komma på fötter igen. Efter snart sex år av recession har BNP minskat med en fjärdedel, arbetslösheten ligger på 25 procent och statsskulderna fortsätter att stiga.

Internationella valutafonden, som enligt stadgarna inte får finansiera länder med ohållbara statsfinanser, pockar på att skulderna ska pressas ner till 120 av BNP senast 2020 medan euroländerna sätter gränsen vid 2022. Skulderna är nu på väg mot 190 procent nästa år och väntas sjunka till 144 procent år 2020.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Mer tid innebär också mer stöd, sannolikt 13–14 miljarder euro. Hur detta ska finansieras är hårt omstritt. Nästa tillfälle att komma upp med en lösning är eurogruppens möte nu på måndag som lär bli en förhandlingsrysare. På sikt lär en skuldavskrivning knappast kunna undvikas.

    Oklart är även hur länge Spanien ska kunna klara sig undan ett stödpaket.

    Premiärminister Mariano Rajoy vill under alla omständigheter undvika att långivarna bestämmer över landets finanser. Men troligen förlänger han bara lidandet.

    De fortsatt höga räntorna och en stigande skuldkvot innebär att även Spanien kan komma att behöva en skuldavskrivning.

    Foto: SCANPIX

    Franska sjukan

    ”The time bomb at the heart of Europe”, skriver brittiska Economist på första sidan och tecknar de franska dynamitgubbarna som baguetter med en brinnande stubin. Så sent som i onsdags
    nedgraderades Frankrike av Moody’s från toppbetyget AAA till Aa1.

    Frankrikes huvudproblem är den uppblåsta offentliga sektorn och dramatiskt sjunkande internationell konkurrenskraft i näringslivet. I Frankrike svarar den offentliga sektorn för 56 procent av BNP, I Tyskland för 45 procent. Arbetsmarknaden är stelbent och arbetstiden kortare än i de viktigaste konkurrentländerna.

    Sedan euron infördes har Frankrike tappat 40 procent av sin världsmarknadsandel, enligt investmentbanken Natixis chefsekonom Patrick Artus som hävdar att inget land i Europa har reagerat så otillräckligt på globaliseringen som Frankrike. Reformerna som president François Hollande häromdagen presenterat går i rätt riktning men är enligt Moody’s och flertalet oberoende ekonomer bara ett första steg.

    Frankrikes problem är inte akuta. Men i takt med att de ekonomiska klyftorna gentemot Tyskland växer blir det svårare att hitta gemensamma politiska lösningar på eurokrisen.

    Det försämrade kreditbetyget innebär dessutom att den europeiska krismekanismen ESM och EFSF måste räkna med sämre kreditbetyg och högre finansieringskostnader när nu bara fyra länder i eurozonen har kvar toppbetyget AAA.

    Tyskland går till val i september nästa år och Angela Merkel måste agera försiktigt när det gäller eurokrisen för att bli omvald. Foto: MARKUS SCHREIBER

    Tyskt stillestånd

    Valrörelsen i Tyskland lägger redan nu en död hand över alla försök att ta ett grundläggande grepp om eurokrisen. Angela Merkel är i dag landets mest populära politiker. Inte minst för att hon envist bekämpar allt från gemensamma statspapper i eurozonen till en skuldavskrivning för Grekland.

    Fram till förbundsdagsvalet i september nästa år måste hon undvika allt som luktar mer pengar till krisländerna i södra Europa. ”Sluta att ljuga väljarna upp i ansiktet. Grekland kommer att kosta skattebetalarna miljarder”, manade oppositionspolitiker i gårdagens budgetdebatt och lät förstå att valrörelsen kommer att gå i eurokrisens tecken.

    Tidigare än Tyskland går Italien till val, troligen redan i början av mars nästa år. Det betyder att expertregeringen under Mario Monti redan nu är handlingsförlamad och att
    reformarbetet ligger på is.

    Risken är att Italien går tillbaka till instabila politiska förhållanden efter valet. Då är det bara en tidsfråga innan räntorna skjuter i höjden och eurokrisen är tillbaka med full styrka.

    Annons
    Annons
    X

    Efter sex år av recession har Greklands BNP minskat med en fjärdedel, arbetslösheten ligger på 25 procent och statsskulderna fortsätter att stiga.

    Foto: NIKOLAS GIAKOUMIDIS Bild 1 av 3
    Foto: SCANPIX Bild 2 av 3

    Tyskland går till val i september nästa år och Angela Merkel måste agera försiktigt när det gäller eurokrisen för att bli omvald.

    Foto: MARKUS SCHREIBER Bild 3 av 3
    Annons
    X
    Annons
    X