Annons
X
Annons
X
[object Object]
Foto: Fredrik Lerneryd

De tränar akrobatik – i världens värsta fängelse

Det har stämplats som ett av världens värsta fängelser. Över 3 000 terrorister, våldtäktsmän, mördare och andra brottslingar trängs på en yta avsedd för 1 400 fångar. SvD har besökt kenyanska Kamiti Maximum Security Prison – där en satsning på akrobatikträning skänker hopp i hopplösheten.

NAIROBI Akrobatiktränaren John Washika instruerar oss att inte knacka på den roströda järnporten. Vakterna vet redan att vi står här utanför – att banka på kan skapa irritation. Och det är onödigt att irritera vakterna på Kamiti Maximum Security Prison, förklarar han.

För några år sedan, vid en räd för att beslagta mobiltelefoner hos fångarna, misshandlade några vakter fångar så svårt att 20 personer fick föras till sjukhus. En avled. Allt filmades – ironiskt nog – av en fånge med en mobiltelefon. Efter skandalen har det visserligen skett en utrensning bland vakterna, men Kamiti är fortfarande ökänt för sina tuffa förhållanden.

En liten lucka i dörren öppnas och en vakt tittar ut med ointresserad blick. Luckan stängs, ett slamrande ljud hörs från insidan och porten öppnas.

Efter att ha lämnat ifrån oss mobiltelefoner, pass, klockor och plånböcker släpps vi in innanför murarna. Här avtjänar uppskattningsvis över 3 000 fångar, dömda för allt från väpnat rån eller inbrott till mord eller terrorism, sina straff.

– Förhållandena här inne är mycket svåra. Vi är 6–7 personer i varje cell och får samma mat varje dag; bönor, grönsaker och ris. De som har råd kan köpa mjölk, men vi som är fattiga kan inte köpa något, säger Peter Obuya Obiero.

Frihet innanför murarna; på akrobatikträningen tillåts Peter Murithu, Samuel Paramwekai och Peter Obuya Obiero att klä om från fångdräkterna till träningskläder. – Det är lika viktigt som själva akrobatiken, man känner sig fri, säger Peter Muruthi. Foto: Fredrik Lerneryd

Han sitter på en liten gräsplätt på rastgården där tränaren John Washika börjar värma upp akrobatikgruppen. Dömda terrorister tillåts inte vara med – de hålls inspärrade dygnet runt – men i gruppen finns allt från rånare till mördare.

En man berättar att han togs på bar gärning vid ett väpnat rån. En 16-årig pojke berättar att han är dömd för våldtäkt på sin tidigare flickvän – men hävdar att föräldrarna till flickan inte tyckte att han dög för deras dotter och därför tvingade henne att vittna falskt mot honom. En annan, en ung masai, berättar att han dömts för mord efter att ha dödat en annan masai vid en initieringsceremoni för unga masaikrigare – men hävdar själv att han kastade spjutet i sin vän av misstag.

Peter Obuya Obiero, som är dömd för inbrott och rån, kan inte delta i dag. Han skadade knät när han bar vatten från en brunn ett par dagar tidigare. Något rinnande vatten finns inte på Kamiti och just vattenbristen är ett stort problem. Det vatten som finns är dessutom undermåligt – 2009 orsakade det smutsiga vattnet ett kolerautbrott innanför murarna. 9 fångar dog.

[object Object]
Peter Obuya Obiero, 37, menar att han är oskyldigt dömd för rån. ”Väldigt många här inne är oskyldiga” säger han. Foto: Fredrik Lerneryd

Vet du vem Barack Obama är? Han är också från Nyanza. Hans far kommer från samma by som jag

På stapplande engelska berättar Peter Obuya Obiero sin historia. I åtta år jobbade han som säkerhetsvakt åt en familj boende i det exklusiva området Runda strax utanför Nairobi. Kvällen den 30 oktober 2013 hörde han hur någon klev in i hans vaktkur – någon från kökspersonalen, antog han. Plötsligt hade han en pistol mot tinningen.

– Om du inte lyder dödar vi dig, sade de. Jag förstår inte vad som hände, hur de kunde komma in, berättar Peter Obuya Obiero, som ursprungligen kommer från Nyanzaprovinsen i västra Kenya.

– Vet du vem Barack Obama är? Han är också från Nyanza. Hans far kommer från samma by som jag. Han var alltid full, men jobbade hårt.

Efter att ha pistolhotats i vaktkuren tvingades Peter Obuya Obiero ner på golvet i köket, med ansiktet neråt, tillsammans med resten av personalen i huset. Först efter att ha varit gisslan i flera timmar – under tiden hade rånarna rensat huset på värdesaker och stulit flera lyxbilar – släpptes familjen och personalen. Peter Obuya Obiero berättar att rånarna hotade att döda honom om han gick till polisen. Han hade ju sett deras ansikten.

Mot sitt nekande dömdes Peter Obuya Obiero för medhjälp till rånet. Enligt åklagaren måste Peter Obuya Obiero ha släppt in rånarna frivilligt. Rånarna hittades aldrig.

Just akrobatik kan tyckas vara en udda sysselsättning för hårdföra kriminella. Men till historien hör att akrobatik är något av en nationalsport i landet. Överallt, på hotell och badstränder, uppträder akrobatgrupper. Förklaringen är enkel: akrobatik kostar inga pengar och kräver ingen utrustning. Genom att uppträda kan unga män (för det är det i princip alltid) som har förtvivlat svårt att hitta jobb i massarbetslöshetens Kenya, tjäna sitt uppehälle.

[object Object]
Instruktören John Washika på Sarakasi Trust samlar fångarna på Kaliti Maximum Security Prison efter dagens träning. ”Akrobatik är ett verktyg som förändrar liv” säger han. Foto: Fredrik Lerneryd

Men det som började som ett sätt för fattiga män att ha råd med mat och husrum, har på senare år vuxit till något av en industri. Grupper med kenyanska akrobater reser världen över på turné. 2011 deltog rent av en kenyansk akrobatgrupp i America's Got Talent.

– Och detta handlar ofta om unga män som ses som värdelösa av samhället, som ofta känt att de inte kan någonting, säger Marion van Dijck, som tillsammans med sin före detta man grundade organisationen Sarakasi Trust 2009.

Man ska komma ihåg att akrobatiken också handlar om mycket mer än akrobatik. Det handlar om att föra människor samman

Vi träffar Marion van Dijck – eller "Mama Sarakasi", som hon kallas i Kenya – i Sarakasi Dome, en märklig kupolformad byggnad i Nairobis utkant. Här får unga kenyaner, ofta från Nairobis slum, möjlighet att spela musik, sjunga, dansa eller träna akrobatik och uppträda för publik. För de mest framgångsrika artisterna väntar turnéer i andra länder, ofta genom Sarakasi Funds kontaktnät. En grupp akrobater ska precis iväg på turné i Italien. Så sent som i juni förra året var en grupp kenyanska kvinnliga musiker från Sarakasi i Sverige och uppträdde på festivalen Ethno 2015.

Alla aktiviteter syftar på samma sak, berättar Marjon van Dijck: att ge de unga kenyanerna en möjlighet att komma bort från livet i slummen och risken att hamna i kriminalitet. Och akrobatiken är själva kärnan i verksamheten.

– Men man ska komma ihåg att akrobatiken också handlar om mycket mer än akrobatik. Det handlar om att föra människor samman. Som akrobat lär du dig att lyssna, att lita på andra, att vara i tid, att hålla dig vältränad, att ta hänsyn, säger hon.

I arbetet har Sarakasi Fund fått många unga kenyaner att lämna kriminaliteten och gänglivet bakom sig, menar Marjon van Dijck.

– De flesta här har kriminell bakgrund och många av dem har gjort dåliga saker, rånat, stulit bilar, och så vidare. Men det gör dem inte till dåliga människor och jag har sett med egna ögon hur folk kan förändras, säger hon, och fortsätter:

– Vi ser samma sak i fängelset. I början bråkade de hela tiden vid träningarna, men nu börjar det byggas bort. Nu är de stolta över sin kunskap. Och när de väl släpps ut ur fängelset kan de fortsätta träna hos oss. Alla kommer inte att tjäna pengar på sin akrobatik, men det skapar ett sätt att tänka och förhålla sig till livet.

På Kamiti har gruppen akrobater blivit betydligt större än när vi klev in genom grindarna ett par timmar tidigare. Ett 10-tal unga män bildar mänskliga pyramider, klättrar på varandra och slår volter.
Råndömde Peter Obuya Obiero sitter fortfarande kvar vid sidan, i skuggan av en liten buske. I snart tre år har han suttit fängslad på Kamiti – utan att kunna träffa sina tre döttrar, 12, 7 och 4 år gamla. Barnens mor dog strax efter födseln av den yngsta dottern. Nu bor barnen i Nyanza, hos sin farmor.

– Jag lämnade en börda efter mig, det är mycket svårt för min familj utan min lön, säger han.

Akrobater på Kaliti Maximum Security Prison: Peter Mboru, Peter Obuya Obiero, Samuel Paramwekai, Mutinda Ndanda, Paul Makau Mburi och Peter Murithu. Foto: Fredrik Lerneryd

Men han har inte gett upp hoppet om att bli fri. Han hoppas att åklagaren ska bevilja resning i hans fall, särskilt då hans tidigare chef dragit tillbaka anklagelserna mot honom – och i stället menar att han måste vara oskyldig. Men de rättsliga kvarnarna maler långsamt i Kenya, och Peter Obuya Obiero vet fortfarande inte när domstolen ska fatta beslut om de tar upp hans fall igen eller inte.

Under tiden akrobatiken en av få ljuspunkter i livet, berättar Peter Obuya Obiero.

– I mitt liv är detta ett viktigt andningshål. En del studerar här inne. Andra städar. Vi tränar akrobatik. Det gör att vi känner oss fria för en stund, säger han.

Vad gör du när du kommer ut?

– Då åker jag hem till barnen, det finns inget för mig i Nairobi längre. Men kanske har Gud en tanke med att jag finns här på Kamiti. Jag ber att det är så.

Fakta: Överbefolkande fängelser i Kenya

Runt 57 000 kenyaner sitter inlåsta i landets fängelser, som egentligen är byggda att rymma knappt 27 000 fångar. Enligt brittiska The International Centre for Prison Studies har knappt 33 000 har dömts för något brott, medan resten fortfarande väntar på dom.

På senare tid har kritik riktats mot att tusentals brottslingar dömda för småbrott – till exempel att sälja mat utan tillstånd längs vägkanten eller plockar ved i nationalparker – kastas i fängelse om de inte har råd att betala böterna, som kan ligga på runt 100 000 kenyanska shilling (motsvarande runt 8 500 kronor). En kenyansk domare uppgav nyligen i den kenyanska tidningen Daily Nation att minst 10 000 fångar har begått den här typen av mildare brott.

Strax därefter meddelade den kenyanska regeringen att de vill frige fångar som begått mildare brott, för att minska trycket på landets fängelser.

Peter Mboru och Samuel Paramwekai agerar bas i pyramiden, medan instruktören John Washika från Sarakasi Trust gör sig beredd att ta emot om bygget kollapsar.

Foto: Fredrik Lerneryd Bild 1 av 11

Frihet innanför murarna; på akrobatikträningen tillåts Peter Murithu, Samuel Paramwekai och Peter Obuya Obiero att klä om från fångdräkterna till träningskläder. – Det är lika viktigt som själva akrobatiken, man känner sig fri, säger Peter Muruthi.

Foto: Fredrik Lerneryd Bild 2 av 11

Paul Makau Mburi skadas under träningen och plåstras om av medfångarna.

Foto: Fredrik Lerneryd Bild 3 av 11

Paul Makau Mburi skadas under träningen och plåstras om av medfångarna.

Foto: Fredrik Lerneryd Bild 4 av 11

Peter Obuya Obiero, 37, menar att han är oskyldigt dömd för rån. ”Väldigt många här inne är oskyldiga” säger han.

Foto: Fredrik Lerneryd Bild 5 av 11

Instruktören John Washika på Sarakasi Trust samlar fångarna på Kaliti Maximum Security Prison efter dagens träning. ”Akrobatik är ett verktyg som förändrar liv” säger han.

Foto: Fredrik Lerneryd Bild 6 av 11

Peter Murithu (högst upp) har bakgrund som karatetränare och togs på bar gärning när han genomförde ett väpnat rån i Nairobi. Senare dömdes han för totalt tre väpnade rån, till livstids fängelse. – Jag tror aldrig att jag kommer härifrån, säger han.

Foto: Fredrik Lerneryd Bild 7 av 11

19-årige Mutinda Ndanda är dömd för rån. Liksom de allra flesta fångarna på Kamiti kommer han från ett av slumområdena omkring Nairobi.

Foto: Fredrik Lerneryd Bild 8 av 11
Foto: Fredrik Lerneryd Bild 9 av 11
Foto: Fredrik Lerneryd Bild 10 av 11

Akrobater på Kaliti Maximum Security Prison: Peter Mboru, Peter Obuya Obiero, Samuel Paramwekai, Mutinda Ndanda, Paul Makau Mburi och Peter Murithu.

Foto: Fredrik Lerneryd Bild 11 av 11
Annons
X