Annons

”Har Sverige beredskap för ekonomisk kris?”

Finansminister Magdalena Andersson.
Finansminister Magdalena Andersson. Foto: Claudio Bresciani/TT

Risken finns att svenska beslutsfattare återigen blir tagna på sängen och tvingas improvisera fram mer eller mindre effektiva åtgärder vid en finanskris. Det skriver ekonomen Anders Palmér.

Under strecket
Publicerad

Det råder för närvarande en rätt stor samsyn bland ekonomiska prognosmakare i Sverige, även om detaljer i bedömningarna skiljer sig. Man hävdar att ekonomin kommer att sakta in och tillväxten hamna i intervallet 0,5 till 1,5 procent under 2019 och 2020. Någon recession bedöms svensk ekonomi inte att råka ut för, även om läget blir bekymmersamt för många hushåll och företag. En sådan situation går dock att hantera med beprövade ekonomisk-politiska verktyg. De så kallade automatiska stabilisatorerna fungerar som stötdämpare. Arbetsmarknadspolitiken kan aktiveras. Vissa ofinansierade offentliga åtgärder kan tillgripas, exempelvis mer pengar till kommunerna. Penningpolitiken kan fortsätta att vara mycket expansiv, vilket gör att hushåll och företag fortsätter att låna och öka sin skuldsättning. Därmed hålls marknaderna för bostäder och kommersiella fastigheter under armarna. Akuta problem kan undvikas, om än till priset av växande ekonomiska och finansiella obalanser.

Denna syn på den svenska ekonomins utveckling under den närmaste tiden ter sig som ett rimligt huvudscenario. Vi går mot sämre men hanterbara tider. Den ekonomiska politiken kan delvis överbrygga svårigheterna. Några djupa sår i det svenska samhällsbygget uppstår inte.

Annons
Annons
Annons