Söndagsvägen. Berättelsen om ett mordHär ser vi Sverige gå från solidaritet till individualism

Peter Englund.
Peter Englund. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ett land i förändring, en apart sexualmördare och en ihärdig kommissarie – men också spår av författarens far, Birger. Sigrid Combüchen har läst Peter Englunds litterära skildring av ett verkligt mord, ”Söndagsvägen”.

Under strecket
Publicerad
Magnus Hjalmarson Neideman
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
Annons

I teorin har alla läst boken som följetong i sommar och bildat sig en egen uppfattning. Skall man som kritiker komma sist ombord får man åka baklänges. Tänka på författarskapet, hinna läsa om andra böcker och den vägen skala sig in i verket för dagen. Efter att ha läst ”Söndagsvägen” återvände jag till Englunds formidabla svit ”Stridens skönhet och sorg” – denna gång under långa promenader med Airpods i öronen (och i en mycket fin inläsning av Harald Leander). Flera hyllkilometer forskning om Första världskriget sorterar sedan hundra år orsaker, strategier, lidandet, men med stadig blick på centralkommandon.

Englund har alltid intresserat sig för den ”anonyma” individen i historien. Utan att fabulera rekonstruerar han ansikten, medan han dekonstruerar ”intriger” som lätt uppstår när historiska skeenden återges i text. Fiktionen har ett slags gestaltformuleringsprivilegium, dess metod nästlar sig in i prosa som sådan. Fakta är i fara när den röda tråden etableras, som i en roman. Peter Englund citerar ur hyllkilometrarna i fotnoter och löpande text. Men den okände individen är hans perspektiv. Han har gjort ett urval av källor – enskilda personer – att följa från sommaren -14 till senhösten -18. Han frigör dem från krigets logistik och klargör därigenom ett världskrigs spretiga förlopp av samtidiga fast sambandslösa skärmytslingar.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons