Har katastrofen gett oss bättre vård?

Under strecket
Publicerad
Annons

Tsunamivågen ödelade miljontals människors liv. Hur har det allmänna hanterat grundläggande principer i samband med hjälpinsatserna?
Vilka krav kan vi ställa på det allmänna i framtiden på grund av den praxis som utvecklats efter katastrofen?
Sedan katastrofen inträffade har flera specialregleringar införts utan föregående debatt. Ett par exempel; arvs- och gåvoskattens upp-hörande tidigareläggs, PKU-registret öppnas, Stockholms landsting debiterar ingen vård- avgift för de drabbade och betalar taxiresor till sjukhus, en försäkringskassa i Skåne beslutar att betala för icke ersättningsgill sjukhusvård i Thailand. Listan kan göras längre.

En grundläggande princip i ett rättssamhälle är att varje enskild individ hanteras av staten och det allmänna på ett icke diskriminerande sätt och att det allmänna följer gällande lagar och förordningar.
I skrivande stund har Rikspolisstyrelsen redovisat att 786 personer nu finns på listan över saknade personer.
I Sverige tar över 1 000 personer sina egna liv
varje år, 1 500 kvinnor dör av bröstcancer och över 2 000 män dör i prostatacancer, alla dessa efterlämnar splittrade familjer.

Annons
Annons
Annons