Annons

Här får kycklingarna som dödas i Sverige leva

Jens och Andrea Bodden föder upp tuppkycklingar som annars skulle avlivas.
Jens och Andrea Bodden föder upp tuppkycklingar som annars skulle avlivas. Foto: Tomas Lundin

Fem miljoner tuppkycklingar gasas ihjäl och mals ner till biobränsle varje år i Sverige. Det är den mörka baksidan av vår äggkonsumtion – med 2 000 ton ägg enbart under påskveckan.

I Tyskland införs nu könsbestämning innan äggen kläcks. Andra låter tuppkycklingarna leva och tar ut ett högre äggpris.

Under strecket
Publicerad

Jens och Andrea Bodden föder upp tuppkycklingar som annars skulle avlivas.

Foto: Tomas Lundin Bild 1 av 6

Andrea Bodden i ett av stallen där tuppkycklingarna växer upp innan de slaktas efter 17 veckor.

Foto: Tomas Lundin Bild 2 av 6

Andrea Bodden i ett av stallen där tuppkycklingarna växer upp innan de slaktas efter 17 veckor.

Foto: Tomas Lundin Bild 3 av 6

Andrea Bodden i ett av stallen där tuppkycklingarna växer upp innan de slaktas efter 17 veckor

Foto: Tomas Lundin Bild 4 av 6

En av rasthagarna där tuppkycklingarna rör sig fritt.

Foto: Tomas Lundin Bild 5 av 6

Jens Boddens inspekterar åkrarna med ekologiskt odlade grödor. I år har det varit för kallt och för torrt.

Foto: Tomas Lundin Bild 6 av 6

Jens och Andrea Bodden föder upp tuppkycklingar som annars skulle avlivas.

Foto: Tomas Lundin Bild 1 av 1
Jens och Andrea Bodden föder upp tuppkycklingar som annars skulle avlivas.
Jens och Andrea Bodden föder upp tuppkycklingar som annars skulle avlivas. Foto: Tomas Lundin

GOCH En smal väg leder fram till ekogården Biohof Bodden väster om Goch bara några kilometer från den nederländska gränsen. ”Nej till genteknik”, står det på en skylt vid infarten. I köket steker Andrea Bodden ägg. Klockan är tio och det är dags för en andra frukost.

– Vi jobbar hårt, säger hon med ett leende och häller upp rykande hett kaffe i stora koppar. Runt bordet har familjen och de två lärlingarna bänkat sig.

Familjen Bodden har 105 hektar åkermark och föder upp värphönor enligt den tyska Demeterkooperationens stränga regler för biodynamiskt jordbruk.

Samtidigt ingår de i initiativet Bruderhahn. Tuppar som annars dödas, alltså hälften av alla kycklingar som kommer från hönor avlade att värpa ägg, får leva och föds upp för att slaktas efter minst 16 veckor.

Annons
Annons

Andrea Bodden i ett av stallen där tuppkycklingarna växer upp innan de slaktas efter 17 veckor.

Foto: Tomas Lundin Bild 1 av 3

Andrea Bodden i ett av stallen där tuppkycklingarna växer upp innan de slaktas efter 17 veckor.

Foto: Tomas Lundin Bild 2 av 3

Andrea Bodden i ett av stallen där tuppkycklingarna växer upp innan de slaktas efter 17 veckor

Foto: Tomas Lundin Bild 3 av 3

– Att döda hälften av alla kycklingar bara för att de inte värper ägg är etiskt oförsvarbart, säger Jens Bodden som driver gården tillsammans med Andrea, de två sönerna och ett tiotal anställda.

1/3

Andrea Bodden i ett av stallen där tuppkycklingarna växer upp innan de slaktas efter 17 veckor.

Foto: Tomas Lundin
2/3

Andrea Bodden i ett av stallen där tuppkycklingarna växer upp innan de slaktas efter 17 veckor.

Foto: Tomas Lundin
3/3

Andrea Bodden i ett av stallen där tuppkycklingarna växer upp innan de slaktas efter 17 veckor

Foto: Tomas Lundin

På gården stoltserar vita och bruna tuppkycklingar med blodröd kam. Några sprättar i jorden. Andra sitter uppflugna på sittpinnar. De hålls i rasthagar med högst 20 i varje inhägnad.

Fodret kommer från egna åkrarna där allt odlas ekologiskt.

– Vi klarar oss. Men det är inte lätt att få det att fungera ekonomiskt, säger Jens efter ett tag.

Detta trots att det i Tyskland finns en intensiv debatt om djurrätt och många konsumenter är beredda att betala 4–5 cent mer för varje ägg som säljs av initiativets medlemmar, omräknat drygt 40–50 öre per ägg.

Om kycklingarna avlivas omedelbart eller om det sker först efter några veckor är ingen större skillnad.

I Sverige där vi i snitt äter 207 ägg om året per person, mer än i flertalet andra europeiska länder, gasas det ihjäl mer än fem miljoner tuppkycklingar om året - 15 000 varje dag.

I kläckerierna könssorteras de nykläckta kycklingarna. Det görs ofta av säsongsarbetare från Japan som är specialiserade på att blixtsnabbt kunna skilja manliga från kvinnliga kycklingar. Tupparna fortsätter på band som löper genom utrymmen fyllda med koldioxid. Efter några sekunder är de döda.

Bakgrunden är att tuppkycklingar som kläcks av hönor avlade för äggproduktion växer långsamt och har mindre kött än de som är avsedda för köttproduktion.

– Ingen vill ha tuppkycklingar. Konsumenterna är inte beredda att betala tre gånger så mycket för ett kött som dessutom har sämre kvalitet, säger Börje Hjalmarsson från Gimranäs AB i Herrljunga där varje år 1,8 miljoner tuppkycklingar gasas ihjäl och sedan mals ner.

Annons
Annons

Kläckeriet har nyligen sålts till Storskogen som redan äger Swedfarm och Svenska kläckerier. Men verksamheten pågår som vanligt.

– Om kycklingarna avlivas omedelbart eller om det sker först efter några veckor är ingen större skillnad. Synd är bara att det inte kan användes till djurfoder som i många andra länder, tycker Börje Hjalmarsson.

I Tyskland har nu några av landets största livsmedelskedjor reagerat på det växande miljömedvetandet och på allt fler besvärande frågor om villkoren i djurindustrin.

I spetsen går REWE, en kooperativ bjässe med en omsättning på omräknat över 600 miljarder kronor om året, som har infört en metod för att könsbestämma och sortera ut de manliga äggen innan de kläcks. Under loppet av det här året ska äggen kunna köpas i 5500 butiker runt om i Tyskland som tillhör REWE och i dotterbolaget Penny.

Metoden har utvecklats vid universitetet i Leipzig och kallas Seleggt. Tyska jordbruksdepartementet har backat upp projektet med omräknat cirka 50 miljoner kronor.

– Vi är mycket nöjda med försäljningen hittills, säger REWE-gruppens informationsansvarige Andreas Krämer. Enbart i Berlin där satsningen inleddes i slutet av förra året säljer REWE nu 100 000 ägg i veckan.

Svenska politiker är i regel inte ens är medvetna om problemet och därför finns det ingen politisk debatt i frågan.

Äggen könsbestäms i ett kläckeri i Nederländerna. Men från och med nästa år ska även andra kläckerier få tillgång till den patenterade metoden som går ut på att det med laser bränns ett 0,3 millimeter stort hål i ägget och prov tas från urinsäcken.

Annons
Annons

En av rasthagarna där tuppkycklingarna rör sig fritt.

Foto: Tomas Lundin Bild 1 av 2

Jens Boddens inspekterar åkrarna med ekologiskt odlade grödor. I år har det varit för kallt och för torrt.

Foto: Tomas Lundin Bild 2 av 2

REWE och Penny har också egna projekt för uppfödning av tuppkycklingar - Spitz&Bub och Herzbube - där det enligt Andreas Krämer har fötts upp cirka 1 miljon tuppkycklingar som annars skulle ha avlivats.

Andra som har gett sig in på marknaden är dagligvarujätten Aldi som har ett pilotprojekt sedan 2017 där tuppkycklingar föds upp. Eller ekokedjan Alnatura med 133 butiker i 62 städer och en omsättning på omräknat 9 miljarder kronor som tar ut 4–5 cent mer per ägg för att tuppkycklingar ska få leva. Samma sak gäller för Basic och initiativet Haehnlein med 19 bondgårdar i nordöstra Tyskland.

Svenska djurskyddsorganisationen Djurens Rätt beskriver Tyskland som ett föregångsland när det gäller könsbestämning av ägg och uppmanar politikerna att gynna liknande forskning i Sverige eller att göra det lättare att införa metoder som redan tagits fram utomlands.

– Svenska politiker är i regel inte ens är medvetna om problemet och därför finns det ingen politisk debatt i frågan, säger Anna Harenius som är sakkunnig etolog på Djurens Rätt.

Hon anser att svenska konsumenter bör ha möjligheten att kunna välja bort ägg som kommer från hönor som kläckts på kläckerier där tuppkycklingar dödas.

– Men till skillnad från i Tyskland finns inte den möjligheten i Sverige.

Men är konsumenterna då beredda att betala mer för sådana ägg?

– Det är vi övertygade om. Problemet är att svenskarna inte vet hur det står till i dag.

På den tyska ekogården Bodden experimenterar Andrea och Jens också med nyavlade hönor som är mindre specialiserade och som ska kunna användas både i äggproduktionen och för att slaktas.

– Det är ungefär som förr i tiden då hönor växte upp i små jordbruk i stället för i hårt rationaliserade industriella anläggningar där slaktkycklingar matas i gigantiska hallar för att snabbt gå upp i vikt medan hönor värper över 300 ägg om året, säger Jens.

I Sverige har kläckeriet Gimranäs också försökt sig på de nyavlade hönorna. Men det blev en omvänd flopp.

– Intresset för tupparna var stort. Men ingen ville ha värphönorna som värper färre ägg, minns Börje Hjalmarsson.

1/2

En av rasthagarna där tuppkycklingarna rör sig fritt.

Foto: Tomas Lundin
2/2

Jens Boddens inspekterar åkrarna med ekologiskt odlade grödor. I år har det varit för kallt och för torrt.

Foto: Tomas Lundin
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons