Annons
Recension

När Åkes mamma glömde bort Här fångas de stora frågorna

Pija Lindenbaum använder prerspektiv förskjutningar och tecknar i starka färger.
Pija Lindenbaum använder prerspektiv förskjutningar och tecknar i starka färger.
Publicerad

Redan på första uppslaget förstår läsaren att det är nåt som är fel med Åkes mamma - stressen har löst upp hennes former och hon försöker dricka kaffe, tala i mobilen, torka håret och borsta tänderna på samma gång. Åke hanterar situationen genom att gömma sig inuti en drakhuva, han vill inte, orkar inte vara med om detta.
En morgon har mamma helt enkelt förvandlats till en rosa drake med svårigheter att komma ihåg vardagligheter som hur man lagar frukost, diskar och jobbar. I övrigt verkar hon må ganska bra och är inte helt oigenkännlig, till exempel har hon en liknande tofs i håret som hon brukade ha. Åke blir inte rädd, han förnimmer nog sin vanliga mamma under drakförklädnaden, men han beslutar att ta henne till sjukhuset.
I sagorna är det vanligt att personer uppträder eller ”hamnar” i olika skepnader när de genomgår utvecklingsstadier. Jag tolkar det som att mamma kapitulerar för stressen och antar en skyddande förklädnad
under tiden hon försöker återvinna balansen. Mamma regredierar, stampar barnsligt på mobilen och äter maskar.

Sjukvården visar sig inte kunna hjälpa till; doktorn är totalt ointresserad av mammas problem och ser uttråkad och sömnig ut. Mormor däremot, har djupare insikter i själsliga processer, hon bjuder på mat och förutspår att det hela kommer att gå över på några dagar - varvid mamma lugnt somnar in bakom soffan.
På olika sätt leker författarinnan med metaforen ”utbränd”. När mamma är ”vanlig” är ett av hennes attribut en hårtork. Som drake trappas hettan upp och hon rusar runt i en park och sprutar eld. Åke försöker bota henne genom att ge henne en hel hink vatten att dricka - och det verkar faktiskt som om han lyckas förhindra att hon blir helt utbränd. Det är i samvaron med Åke som mamma hittar tillbaka till sig själv igen. Åke är ett aktivt, ”kompetent”, barn som vidtar mått och steg för att hjälpa processen på traven.

Annons
Annons
Annons
Annons