Annons
X
Annons
X
#poesiförändrarliv

Här är Sveriges 20 viktigaste unga poeter

En anser att poesin måste bli sexig. En kräver en annan värld. En liknar dikten vid en efterhängsen tanke. SvD Kultur listar 20 svenska poeter under 40 år att hålla ögonen på.

Foto: Charles Ludvig Bild 1 av 1

Bild 1 av 20

Anna Axfors, född 1990

Foto: Charles Ludvig

Om Anna Axfors hade ett visitkort hade det behövt vara i storlek XL. Som poet skriver hon fram extremt samtida situationer: om poängen på Åhléns klubbkort, sådant folk tycker på Twitter eller en digital samvaro som inte riktigt levererar den gemenskap som utlovas. Som debattör drog hon förra året igång en intensiv debatt om svensk, och dansk, poesi. Som entreprenör publicerar hon egna och andras verk på Facebook-förlaget Fame factory. Som bloggare porträtterar hon den litterära parnassen i Nöjesguidens ”Vi som aldrig skrev prosa”. Och som prosaförfattare debuterar hon i höst med kortromanen ”Kärleksbrevet” (10tal Bok).

I ”Veckan innan” skriver du att poesin behöver bli ”sexig”, att ”folk måste vallfärda till bokhandlarna så som de vallfärdar till horklubbarna och porrbutikerna”.

– Min drivkraft är att snudda vid en nerv, att skriva sådant som läsare drabbas av eller känner igen sig i, eller som har en dragningskraft. Det är det jag menar med sexighet, att det finns något där som är attraktivt. Så tror jag att poesin måste vara om den inte ska bli marginaliserad.

Ditt tilltal är rakt och enkelt och känns spontant, är det något du jobbar för att få fram?

– Nej, dikterna blir så raka direkt. Jag skriver oftast så som jag tänker och går inga omvägar.

Varför tror du att den svenska poesin blivit så marginaliserad?

– Jag vet att det är att svära i kyrkan, men mycket tror jag faktiskt inte är så angeläget för människor utan mest för poeterna själva. Och det skrivs mycket bra svensk musik, jag tror att folk söker tröst i låttexter, för de är mer tillgängliga.

Det som behövs för ett levande poesiklimat är ju inte att alla ska ha en persona.

Finns det några som lyckas vara ”sexiga”?

– Bodil Malmsten var folklig. Bruno K Öijer är jag kanske inte jätteförtjust i, men han når ut på något sätt. Ann Jäderlund skriver "svårt" men drabbar ändå många. Stig Larsson gillar jag också, som poet. Det är poeter som är folkliga utan att vara rent kommersiella. det betyder att man kan lyckas med båda – vara tillgänglig men också kvalitativ.

Krävs det en författare som exponeras, en person i offentligheten som representerar poesin för att få in poesin från kylan?

– Kanske krävs det en persona ja, om man ska vara krass. Det ger ett mervärde till själva poesin, får en att förstå den bättre kanske. Men det som behövs för ett levande poesiklimat är ju inte att alla ska ha en persona. Jag önskar att fler ska ge ut på små förlag eller själva, att man ska sluta tycka att man "slösar" bort sin text då, om det inte är på ett stort förlag.

Kan den digitala världen innebära nya möjligheter för poesin?

– De senaste två åren så har jag haft mitt skrivande sammanhang på internet. Jag mötte Elis Burrau i ett Google Doc och sedan dess har vi skrivit en massa tillsammans. Och gjort resan från att vara någon med skrivardrömmar till att vara nästan etablerad. Och det har vi gjort genom Twitter, chapbooks, och Fame factory ett förlag vi driver på Facebook.

Kritik: ";Spontan och lös i konturerna är också Axfors dikt, som berättar om en vardag som innehåller sex, twitter, skriva dikter, och en rolig litania om köphets kopplad till poängsamlande i en Åhléns-klubb. Det är livet, tänker jag när jag läser. Ett nedslag i en tillvaro, både ocensurerat och obearbetat." Björn Kohlström om "Veckan innan" på bloggen bernur.

Typisk strof: ”Jag kommer ihåg mina drömmar / och idag förlorade jag tydligen ytterligare en följare”

Annons
X
Annons
X
Foto: Maja Flink Bild 1 av 1

Bild 2 av 20

Agnes Gerner, född 1984

Foto: Maja Flink

Agnes Gerner debuterade 2014 med den kritikerrosade diktsamlingen ”Skall”, ett slags ekopoesi som utgår dels från sorgeprocessen, dels från människan som djur och hennes relation till andra djur i den natur där vi alla lever – även om den moderna storstadsmänniskan tenderar att glömma bort det mellan varven. Dikterna, som tar avstamp i veganism och djurrättsideologi, illustreras med bilder ur äldre zoologiska verk.

”Skall” nominerades till Borås Tidnings debutantpris och fick Katapultpriset för sitt sätt att sjunga ”om sorg, födelse och död” samt för att den påminner ”om förbindelsen mellan människa och djur: råttans gnagande, hästens andedräkt och rävens tassande i oss.”

Gerner är bibliotekarie och har jobbat på Kungliga biblioteket. I bagaget har hon även en magisteruppsats i litteraturvetenskap, om ekokritiska perspektiv i Ted Hughes poesi. Till hennes inspirationskällor hör bland andra Johannes Anyuru och den serbiske poeten Vasko Popa.

Kritik: ";En beslutsam, självsäker debut av en poet som jag hoppas få läsa mer av i framtiden." Josefine Holmström om "Skall" i SvD den 19 augusti 2014.

Typisk strof: ”Vi badar under bron / Berusningen faller, sveps upp / på stranden / Gamla djur i träd betraktar oss / med illa dold likgiltighet”

Annons
X
Annons
X
Foto: Vera Atarodi Bild 1 av 1

Bild 3 av 20

Felicia Mulinari, född 1990

Foto: Vera Atarodi

Har bland annat medverkat i tidskrifterna Mana och Glänta. Driver bloggen Texter om oss.

Typisk strof: ”kom min sopkvast, / fåglarna glittrar i trädet det är aluminium som speglar dem”

Stäng

KULTURCHEFENS NYHETSBREV – veckans viktigaste kulturtexter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se
    Annons
    X
    Annons
    X
    Foto: Sara Moritz / TT NYHETSBYR≈N Bild 1 av 1

    Bild 4 av 20

    Hanna Nordenhök, född 1977

    Foto: Sara Moritz / TT NYHETSBYR≈N

    Debuterade som poet med "Hiatus" (2007) som följdes upp av "Bländare" och "Jaktscener (Lorcatranskription)". Har även gett ut romanerna "Promenaderna i Dalby Hage" och "Det vita huset i Simpang".

    Skrev dramat "I henne, och hon fylldes", som hade premiär på Radioteatern 2005. Tilldelades Göteborgs-Postens litteraturpris 2013 och Samfundet de Nios julpris 2014.

    Typisk strof: ”det kallas inte beröring. >>ladda<<, eller >>rikta<< / d v s >>ta<<”

    Varför skriver du?

    – För att överleva. Mentalt och fysiskt. Jag vet inte vem jag hade varit om jag inte hade börjat skriva.

    Vilken är poesins roll i vår tid?

    – Poesin, som i dag, i vår överkommunikativa, överförklarande och hypermediala tid, spelar en alltmer undanskymd roll, finns där, tänker jag mig, för att påminna om det outtryckliga, det dunkla, det skeva, det olösliga och det olevbara.

    Jag vet inte vem jag hade varit om jag inte hade börjat skriva.

    Hur mår den nya svenska dikten?

    – Jag tror att den mår mycket bra. Trots sin marginalisering, till fördel för ett alltmer kommersiellt litterärt omlopp. Marginalisering innebär ju också, under vissa omständigheter, frihet. Märkligt nog kan ett fält, en genre som poesin, vara marginell, trots enstaka mediala hajper. Den underjordiska skrivverksamhet som ofta är grogrunden för den bästa poesin kommer att komma från små, ihärdigt arbetande förlag, som är de som i dag tar det absolut största ansvaret för poesins fortlevnad. Inte minst i form av utgivning av översatt poesi, utan vilken "svensk" poesi inte vore möjlig.

    Annons
    X
    Annons
    X
    Foto: Trinidad Carrillo Bild 1 av 1

    Bild 5 av 20

    Sara Hallström, född 1979

    Foto: Trinidad Carrillo

    Debuterade 2004 med "Vi måste ha protein", följd tre år senare av "Rötter smälter". Kom i fjol ut med sin femte diktsamling, "Jag vill att mina barn ska tillhöra".

    Typisk strof: ”Inga ögon får ärr men gör ärr, för vissa vad som helst. Plocka / upp, lägg i fickan, gråt inte men gå, gå, gå.”

    Annons
    X
    Annons
    X
    Foto: David Relan Bild 1 av 1

    Bild 6 av 20

    Khashayar Naderehvandi, född 1981

    Foto: David Relan

    Poet och romanförfattare som debuterade 2011 med diktsamlingen "Om månen alls syntes". Romanen "Vilar i era outtröttliga händer" kom 2013.

    Doktorerar inom konstnärlig gestaltning vid Akademin Valand, Göteborgs universitet. Tilldelades Sveriges Radios Novellpris för "Förhöret" 2014.

    Kritik: ";Kontrasten mellan ljus och mörker ger flera dikter struktur, och mycket tecknas i sin frånvaro. Så ges poesins visuella konkretion ett drag av besvärjelse, som om åskådligheten är ett försök att återkalla något förlorat ur glömskan, ur mörkret.&quot; Magnus Eriksson om "Om månen alls syntes" i SvD den 7 mars 2011.

    Typisk strof: ”det var alltid detta med honom / han sa sorgligt men tänkte inte sorgligt / han tänkte sorgligt men visste inte sorgligt / han bara sa det, aldrig några detaljer”

    Annons
    X
    Annons
    X
    Foto: Sara Mac Key Bild 1 av 1

    Bild 7 av 20

    Malte Persson, född 1976

    Foto: Sara Mac Key

    Listans äldste och kanske mest namnkunnige poet debuterade med "Apolloprojektet" (2004), som följdes av "Dikter" tre år senare. Kom 2011 med sonettsamlingen "Underjorden". Ger i september ut boken "Om Ofissim". Även verksam som kritiker och översättare.

    Nominerad till Augustpriset för "Edelcrantz förbindelser" 2008. Har bland annat mottagit Karl Vennbergs pris och Tegnérpriset.

    Kritik: ";Det slår en att Persson i dessa dikter framstår som något av en svensk T S Eliot, en som för ett samtal med sina stora föregångare – Ezra Pound, Rilke, Dante, Petrarca – vars verser han också samplar, och blandar med alldagliga trivialiteter på ett något självironiskt styvt och boksynt men samtidigt ofta provokativt sätt.&quot; Fredrik Hertzberg om "Underjorden" i SvD den 1 april 2011.

    Typisk strof: ”en observatör slår i sina / händers manualer – väntar / på att bortom kanten än en gång en knivsudd / ljus skall rapporteras siktad: / guld, skarpt som ett stänk/ av grapefruktsaft i ögat.”

    Annons
    X
    Annons
    X
    Foto: Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN Bild 1 av 1

    Bild 8 av 20

    Athena Farrokhzad, född 1983

    Foto: Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN

    I allt från 00-talets kollektivdiktning med poesikollektivet G=T=B=R=G till debuten och genombrottsdiktsamlingen ”Vitsvit” 2013, från det omstridda poetiska sommarpratet 2014 till samarbetsboken ”Trado” med den rumänska poeten Svetlana Cârstean från i år – Athena Farrokhzad har ständigt hittat nya och prövande former för diktproduktion och på några år etablerat sig som en av samtidens mest tongivande poeter.

    I hennes diktning finns ofta en formaliserad lyrisk struktur och ett fortskridande spel med växlande utsägelsepositioner som rymmer reflektionen kring språkets, minnets och berättandets orättvisa distribution i en barbarisk samhällsordning: “Min far sa: Visa mig den som övergett sitt språk / så ska jag visa dig den som inget språk omfattar”. Här finns både en resignation inför och ett synande av språkets koloniala infärgning, men också ett konstruktivt arbete; möjligheten att på förövarens språk ändå kunna skriva sig fram till en kollektivt förträngd sorg och förlust.

    Farrokhzads poesi bottnar alltid i längtan efter och kravet på en annan värld, där den mor som gråter mellan raderna har hämnats.

    Har bland annat belönats med Karin Boyes litterära pris.

    Kritik: ";Den brinner av angelägenhet och poetisk lyskraft. Och den lär lysa starkt och länge, för många läsare.&quot; Magnus Bremmer om "Vitsvit" i SvD den 8 februari 2013.

    Typisk strof: ”Min bror sa: Någon gång vill jag dö i ett land / där människor kan uttala mitt namn”

    Annons
    X
    Annons
    X
    Foto: Tove Larris Bild 1 av 1

    Bild 9 av 20

    Sanna Hartnor, född 1986

    Foto: Tove Larris

    Har medverkat i Brombergs antologi "Blå blixt". Debuterade 2014 med diktsamlingen "Hamnen".

    Typisk strof: ”Frilansaren tog sats / hon kanade som en säl / med sin mjuka mage ( över matbordet av rostfritt stål”

    Annons
    X
    Annons
    X
    Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT / TT NYHETSBYRÅN Bild 1 av 1

    Bild 10 av 20

    Pär Thörn, född 1977

    Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT / TT NYHETSBYRÅN

    Har gett ut en rad böcker i gränslandet mellan konst och lyrik. Hans konceptuella textverk innefattar bland andra debuten "Kändisar jag delat ut post till", "Din vän datamaskinen" och "Land ska med lag byggas". Kommer i höst ut med samlade texter i boken "Vattna vargen".

    Typisk strof: ”minuter, minuter, missnöjd, missräkning, misstroende, misstänka, misstänkta, mitt, mitt, mitt, mitt, mitt, mitt, mitt, mitt, mjältsjuka, mod, moln, mor, morgon, morgon, Mosebacke, Mosebacke, mot, mot, mot”

    Hur skulle du beskriva ditt författarskap?

    – Det spänner över en lång rad genrer, uttrycksformer: visuell poesi, listor, associativt berättande, metapoesi, collage, remixer, ljuddiktning och seriemanus. Bland annat tematiserar jag tristessen i arbetet och konsumtionens (icke)liv och tillvarons absurditeter.

    Vad betyder nätet för dig? Är det rimligt att prata om en skillnad mellan "nätpoesi" och bokpoesi?

    Intresset från allmänheten är närmast obefintligt, men poesin mår i sin mångsidighet ganska bra ändå.

    – Nätet har väldigt liten betydelse som en plattform för mig. Dock är jag inspirerad av diverse nätbaserade uttryck, såsom forumdiskussioner och hyperlänkar. Den internetbaserade diktningen är jag alldeles för dåligt orienterad i för att ha en åsikt om.

    Hur ser du på vår tids poetiska klimat i övrigt?

    – Intresset från allmänheten är närmast obefintligt, men poesin mår i sin mångsidighet ganska bra ändå. De ekonomiska förutsättningarna är dock urusla. På senare tid har mikroutgivare som Chateaux i Sverige och OVO press i Danmark varit viktiga.

    Vilken dikt förändrade ditt liv?

    – En viktig bok för mitt författarskap är Charles Reznikoffs ”Testimony” där han remixade rättegångsprotokoll från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Ett mer närliggande exempel på den typ av diktning som också har haft en betydelse för mig är Ulf Karl Olov Nilssons diktsamling ”Stammar” från 2002.

    Annons
    X
    Annons
    X
    Foto: Malin Hoelstad Bild 1 av 1

    Bild 11 av 20

    Johannes Heldén, född 1978

    Foto: Malin Hoelstad

    Med sina texter, ofta publicerade i både bok- och nätversioner, har Johannes Heldén blivit en av vår tids mest intressanta poeter i landet mellan det digitala och analoga. Han har gett ut tolv diktsamlingar och digitala verk sedan 2003 års debut med "Burner". Bland de mest uppmärksammade kan nämnas "Science fiction" (2010), "Ljus" (2013) och "Astroekologi", som kom i våras.

    Debuten handlade delvis om graffiti – därefter har Heldén sökt sig allt djupare in på maskinens, den artificiella intelligensen och sci-fins domäner. Språket är ofta fragmentariskt, något han tagit ännu längre i konceptuella projekt som "Evolution" där ord och meningar sätts samman med hjälp av en algoritm.

    Med sin senaste diktsamling, "Astroekologi", närmar han sig allt mer ett dystopiskt naturtillstånd i spåret av civilisationens sammanbrott. Det är en ny typ av naturlyrik med rötterna i såväl Tranströmer som sci fi-författaren Ursula Le Guin. I vår tid av algoritmer och mörk information utforskar Heldéns dikter på ett radikalt sätt vad språket kan vara bortom digitala koder.

    Typisk strof: ”jag har gått runt i det här landskapet hela mitt liv och väntat på att fiktionen ska börja bli verklighet”

    Annons
    X
    Annons
    X
    Foto: Sara Moritz Bild 1 av 1

    Bild 12 av 20

    Naima Chahboun, född 1980

    Foto: Sara Moritz

    Chahboun, till vardags doktorand i statsvetenskap, debuterade 2011 med diktsamlingen "Okunskapens arkeologi" som året därpå belönades med Katapultpriset.

    Typisk strof: ”en duell i tystnad / CIA mot CHARLIE C / METROPOLIS mot dolda kameran / svart mot vitt”

    Annons
    X
    Annons
    X
    Foto: Mercies May Bild 1 av 1

    Bild 13 av 20

    Johannes Anyuru, född 1979

    Foto: Mercies May

    Johannes Anyuru fick mycket uppmärksamhet för sin debut ”Det är bara gudarna som är nya” (2003), där Göteborgsförorter beskrivs genom lån från Homeros. I uppföljaren ”Omega” (2005) utgick dikterna från sorgen efter en väns död. ”Städerna inuti Hall” (2009) är en 360-sidig ström av dikter där ryggraden utgörs av politik, rasism, gränser och klass, viktiga teman i alla Anyurus verk.

    Efter romandebuten "Skulle jag dö under andra himlar” (2010) kom en bok om pappans liv i svensk exil, ”En storm kom från paradiset” (2012), Anyurus internationella genombrott. Till hans genreexperimentella verk hör dokumentärpoetiska ”En civilisation utan båtar” (2011) och spoken word-gruppen Broken Word. Efter ett par års relativ tystnad bidrog han i år med dikter i antologin ”Om detta sjunger vi inte ensamma”.

    Har bland annat mottagit Karin Boyes litterära pris (2004), De nios vinterpris (2012) och Svenska Dagbladets litteraturpris (2012).

    Kritik: "I någon mening är vi ju alla flyktingar – på väg mellan olika världar. Ty så framträder människorna i Johannes Anyurus dikter, som olika rum av medvetanden, stadda i rörelse i andra rum [...]"._ Johan Lundberg om "Omega" i SvD den 18 augusti 2005.

    Typisk strof: ”Vreden, gudinna, besjung / som brann i min nigger Akilles, / många avslagna knivblad / nedstuckna i brevinkasten”

    Annons
    X
    Annons
    X
    Foto: Daniella Backlund / Svenska Dagbladet Bild 1 av 1

    Bild 14 av 20

    Elis Burrau, född 1992

    Foto: Daniella Backlund / Svenska Dagbladet

    Debuterade i mars i år med diktsamlingen "Och vi fortsatte att göra någonting rörande", men har innan dess medverkat i en mängd sammanhang. Är skribent, litteraturkrönikör och bloggare på Nöjesguiden.

    Typisk strof: ”här finns inga skyltar / här finns bara det magiska livet”

    Annons
    X
    Annons
    X
    Foto: Lidija Praizovic Bild 1 av 1

    Bild 15 av 20

    Lidija Praizovic, född 1985

    Foto: Lidija Praizovic

    Romandebuterade 2009 med "Spegelboken" och debuterade som poet med "Porr för vlada" 2012. Har medverkat i Brombergs antologi "Blå blixt". Också känd som kulturskribent i bland annat Aftonbladet.

    Typisk strof: ”rödsprängda ögon med vispgrädde i (vispgrädde i!) / extremt stora insekter piskar mitt kadaver (piskar mitt kadaver!)”

    Annons
    X
    Annons
    X
    Foto: Matilda Södergran Bild 1 av 1

    Bild 16 av 20

    Matilda Södergran, född 1987

    Foto: Matilda Södergran

    Den finlandssvenska poeten Matilda Södergran debuterade 2008 med "Hon drar ådrorna ur". Har sedan dess gett ut tre diktsamlingar, senast "Lotusfötter" 2014.

    Typisk strof: Mitt ansikte lämnar jag i buren. / Avvaktar tills deras fingrar sluter mitt öga.

    Varför skriver du?

    – En dikt kan ofta likna en efterhängsen tanke. För varje upprepning sker en liten förskjutning. Den är aldrig sig själv lik, men tränger sig på, tills versionerna går ihop och ber om att plockas ut ur bruset och avklarnas, bli mindre, men för den sakens skull inte mindre sammansatt.

    Vilken är poesins roll i vår tid?

    – Att kommunicera det som vardagsprosan och vardagspratet inte lyckas komma åt och benämna, vara mer än bara samtidskommentar, våga se till det vi inte vet och inte vågar hoppas.

    Den nya svenska dikten är varken ängslig eller upptagen av positionering.

    Hur mår den nya svenska dikten?

    – Det är högt i tak. Det finns en sund frigörelse från lyriska ideal och förväntningar, och plats för alltifrån dikt som gör upp med rädslan för patos och allvar, till mer lekfull dikt som uppehåller sig vid processen. Den vänder sig till hybriden och är varken ängslig eller upptagen av positionering.

    Annons
    X
    Annons
    X
    Foto: Vide Koli Bild 1 av 1

    Bild 17 av 20

    Theodor Hildeman Togner, född 1992

    Foto: Vide Koli

    Debuterade 2015 med "Ut". Har tidigare medverkat bland annat i antologin "Det fanns flera vi och någon bad om tydlighet".

    Typisk strof: ”Flicka är armarna / flicka är benen / flicka är axlarna / flicka är nacken / flicka är bröstkorgen”

    Annons
    X
    Annons
    X
    Foto: Khashayar Naderehvandi Bild 1 av 1

    Bild 18 av 20

    Gabriel Itkes-Sznap, född 1985

    Foto: Khashayar Naderehvandi

    Debuterade förra året med "Tolvfingertal". Är förläggare på Lublin Press och forskar i estetik. Nominerad till Borås tidnings debutantpris 2016.

    Kritik: ”’Tolvfingertal’ är en genomarbetad och övertygande diktsvit som vittnar om fingertoppskänsla och språksäkerhet. Itkes-Sznap kan kallas en lovande debutant, men mer rättvisande är att säga att han redan nu har hittat en egen, starkt ljudande röst.&quot; Sebastian Lönnlöv om "Tolvfingertal" i SvD den 23 maj 2015.

    Typisk strof: ur såret simmar fettsyran fram / fettsyrans svans: det kommande, fett- / löslighet / fettsyrans huvud, världens oöppnade / öppning

    Hur ser du på det politiska temat i dagens unga poesi?

    – Att poesin i dag skulle vara mer politisk än den var för, säg, tio år sedan är en falsk föreställning. Om man tänker så både undervärderar man många av de storartade poeter som debuterade på 00-talet, till exempel Hanna Hallgren, Ann Hallström och Elise Ingvarsson, och reducerar och exotiserar det som händer just nu. Den stora förändringen tror jag är att det kommer in mer och mer folk i bokdikten som inte heter Sven Svensson. Och visst är det en politisk förändring, men det innebär ju inte nödvändigtvis att dikten plötsligt blivit politisk där den tidigare var typ "språkorienterad" eller något sånt.

    Den stora förändringen tror jag är att det kommer in mer och mer folk i bokdikten som inte heter Sven Svensson.

    Har exilen blivit viktigare i svensk diktning?

    – Ordet exil tycker jag är skitsvårt, det känns så oerhört genomfetischerat. Att människor som skriver i större utsträckning är födda eller har föräldrar som är födda i andra länder kommer nog att påverka den svenska poesin mycket. Att skriva poesi på ett språk som är ens så kallade förstaspråk men som man ändå inte, av mer eller mindre våldsamma skäl, känner sig hemma i, förändrar diktens tilltal. Det är ju en vanlig erfarenhet bland folk med invandrarbakgrund som skriver: jag har bara ett riktigt språk, ett språk att skriva på, men just det språket är inte mitt. Det är den erfarenheten som är ny, och avgörande.

    Annons
    X
    Annons
    X
    Foto: Johannes Samuelsson Bild 1 av 1

    Bild 19 av 20

    Linn Hansén, född 1983

    Foto: Johannes Samuelsson

    Debuterade med "Ta i trä" på Pequod Press 2008. Kom senast ut med "Gå till historien", 2013.

    Typisk strof: ”Historien sker om natten. / Historien kräver stort arbete. / Ett historiskt antal människor är nu i arbete.”

    Annons
    X
    Annons
    X
    Foto: Linus Sundahl-Djerf Bild 1 av 1

    Bild 20 av 20

    Hanna Riisager, född 1980

    Foto: Linus Sundahl-Djerf

    Publicerad i tidskrifterna Ett lysande namn och Läcker. Medverkade tillsammans med sin syster Kaisa i kollektivet Dockhaveris så kallade antidebutprojekt. Debuterade 2015 med "För kvalia".

    Typisk strof: ”är det verkligen de rena linjerna / jag söker / skära verkligheten / är verkligen / upplöst”

    Varför skriver du?

    – För att skrivandet, via kroppen, kopplar tänkandet till världen. Och möjliggör en dialog med andra, historiska och samtida, faktiska och imaginära kroppar och ting: att ingå i ett gemensamt tänkande. Under mikroskopiska ögonblick i skrivandet föreställer jag mig att det också är mitt ansvar att göra det. Vet inte om detta är bra eller dåligt för mitt skrivande.

    Vilken är poesins roll i vår tid?

    – Samma som i alla tider. Att vittna om de villkor som formar berättelsen om allas våra liv och därigenom utgöra en antidot mot den berättelsens gift.

    Hur mår den nya svenska dikten?

    – Under omständigheterna bra. Den är som myran, söker sig nya vägar där de gamla är blockerade. Men det är möjligen ett problem att den måste förlita sig så hårt på idealistiska och halvidealistiska krafter. Delvis som en konsekvens av detta sprider sig de poetiska myrstigarna också mer och mer utanför det traditionella bokmediet, vilket är spännande och bra på alla sätt. Samt innebär en utmaning för poesikritiken som inte riktigt tycks ha samma myrlika instinkt och därför sedan ett tag har hamnat på efterkälken.

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X