Annons
Kallak. En oansenlig vändplats på ett berg invid sjön Parkijaure 4 mil utanför Jokkmok. Samtidigt är denna bergknalle platsen där striden mellan gruvnäring och samers kultur ställs på sin spets. 
Kallak. En oansenlig vändplats på ett berg invid sjön Parkijaure 4 mil utanför Jokkmok. Samtidigt är denna bergknalle platsen där striden mellan gruvnäring och samers kultur ställs på sin spets.  Foto: Emma-Sofia Olsson

Här är gnistan som kan få samefrågan att explodera

Aldrig tidigare har regeringen tvingats avgöra en konflikt om mark där så mycket stått på spel. Kallak-gruvan kan vara den utlösande faktorn som får hela frågan om samernas rättigheter att explodera. Nu måste regeringen välja sida.

Uppdaterad
Publicerad

Utsikten mot de snötäckta fjälltopparna är hänförande. Odlingsgränsen ligger två mil bort och vi står på berget Kallak – eller Gállok på samiska – fyra mil västnordväst om Jokkmokk, en riksbekant symbol för hela konflikten mellan samers kultur och gruvnäring.

Kommunen är till ytan Sveriges näst största, nästan dubbelt så stor som Skåne. Det är också en kommun i behov av arbetstillfällen, antalet invånare har de senaste 50 åren sjunkit kontinuerligt. Från knappt 9 000 till 5 000.

Robert Bernhardsson, kommunalråd i Jokkmokk, står vid Parki vattenkraftverk. Kallak ligger i bakgrunden, på andra sidan dammen.

Foto: Emma-Sofia Olsson Bild 1 av 4

Jan-Erik Länta, ordföranden i Jåhkågasska sameby.

Foto: Emma-Sofia Olsson Bild 2 av 4

– Det är svårt att förklara saker som är självklara för oss renskötare men som inte är självklart för någon annan, säger Jakob Nygård, renskötare och avgående ordförande i Sirges sameby .

Foto: Emma-Sofia Olsson Bild 3 av 4

Kallakgruvan byggs mitt i en av Jåhkågasska samebys smalaste passager, bara 8 kilmter bred. Två riksintressen krockar här brutalt - mineral och renskötsel.

Foto: Grafik: Alexander Raucher Bild 4 av 4