Analys

Stina Cederholm:”Har aldrig varit så hungrig i mitt liv”

Stina Cederholm

Kollegan kom tillbaka hungrig från den tidiga pressträffen till öppningen av Bocuse d'Or Europe som startade i Stockholm igår. Det väckte minnen från när jag själv bevakade Bocuse d’Or i Lyon 1997.

Under strecket
Publicerad
Annons

Egentligen var jag utskickad för att skriva om en underklädesmässa i Paris. Men väl på plats ringde redaktörerna från Expressen, där jag arbetade då, och bad mig störta iväg med första bästa tåg till Lyon. De hade fått nys om att svensken Mathias Dahlgren som skulle tävla i det så kallade ”kock-VM” var riktigt bra och ville ha någon på plats ifall han skulle gå och vinna.

Själv gick jag upp på hotellrummet och tömde minibaren på dess innehåll: två små påsar jordnötter och en Coca cola.

Chansen att få göra detta jobb ville jag inte missa så jag sa ”ja” och bad dem ordna en engelskspråkig fotograf. Väl på plats dröjde den franske fotografen. Och när han väl dök upp kunde han inte ett ord engelska. Min nervositet steg. Här fanns världens församlade matexpertis och jag kände mig som en riktig gröngöling. Förutom att intervjua så att svetten lackade gick hela min kraft åt till att få fart på fotografen som var minst sagt motvillig.

Intill själva tävlingen pågick en gigantisk matmässa. Alla jag mötte pratade mat och hade njutit olika godsaker. Alla utom jag som i takt med att det började osa guld för Mathias Dahlgren hade fullt sjå med att rädda situationen då fotografen stressade iväg därifrån utan att jag var hundra på att vi hade vinnarbilden.

Resten minns jag som i en stressdimma. Jag åkte fram och tillbaka i taxi till något fotolab med filmrullar som skulle framkallas. Fick hjälp av någon att få iväg de vinnarbilder jag fått av en annan snäll fotograf för att säkra. Det här tilldrog sig på den tiden då digital fototeknik var i sin linda.

Väl på hotellet där jag skulle skriva texten fungerade inte internet. När jag slutligen, efter att ha krupit runt under receptionsdisken med uppkopplingssladdar, lyckades få iväg artikeln var klockan två på natten. Då var allt stängt i hela Lyon. Kollegor från andra tidningar hade smort kråset på trevliga restauranger och varit på efterfest. Själv gick jag upp på hotellrummet och tömde minibaren på dess innehåll: två små påsar jordnötter och en Coca cola.

Aldrig någonsin har jag somnat så hungrig som när jag befann mig på ”kock-VM” Bocuse d’Or i matstaden Lyon. Men jag var en upplevelse rikare och det blev stort och fint i tidningen dagen därpå.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons