Foto: Rickard L Eriksson
Perfect Guide

Hanna Lindblom: ”Metoo hör ej hemma i en domstol”

Hanna Lindblom är en av landets starkast lysande advokatstjärnor. För SPG berättar hon om konsten att korsförhöra, hur man bemöter en mördare och livet som ensamstående tvillingmamma.

Hanna Lindblom låter tummen löpa över den tusen sidor tjocka förundersökningen. Sedan lutar hon sig tillbaka och förklarar:

Annons

– Ett bra korsförhör är som en riktigt bra dans: antingen har man det i sig eller så har man det inte. Du kan gå hundra buggkurser men du blir aldrig bra på att bugga om du inte har det i kroppen. Sedan gäller det att hålla ett öga på domstolen och kolla så att man inte går över gränsen, man ska aldrig få ett vittne att börja gråta, då har man gjort ett dåligt förhör. Man ska inte heller vara sarkastisk eller nedlåtande, men man ska ligga lite snyggt på gränsen.

Kan man ha en baktanke med sin fråga?
– Absolut. Ett vittne som förstärker mycket till exempel, kanske överdriver antal slag mot en person, säger ’Det var tio hårda slag’. Då säger jag ’Det kanske till och med var femton hårda slag?’. Personen fortsätter överdriva sin historia och sedan kan jag konfrontera med ett rättsintyg: ’Men här finns inte ett enda blåmärke?’

Det känns nästan som ett skådespel?
– Ja, det är som en scen där alla har sina olika roller. Retoriken är jätteviktig. Man använder rösten, pratar starkare ibland, tystare ibland, betonar vissa saker. Det kan ha en viss effekt att resa sig från sin plats, gå fram till vittnet och peka på protokollet. ’Men titta, här står det ju så här?’

Blå skymning, Skeppsbron. Djurgårdsfärjor löper över strömmen. Kastellholmens lyktor brinner på andra sidan sundet. Här – uppifrån ett kontor på tredje våningen – har några av de senaste årens mest uppmärksammade svenska brottsmål drivits: Martin Timells våldtäktsåtal och Anders Eklunds misshandelsmål. Nu står Hanna Lindblom vid fönstret och resonerar kring rättegången mot Martin Timell.

– Det kändes som att Metoo-rörelsen knackade på tingsrättens dörr. Den ville in i rättssalen och det var starka krafter. Det var skrämmande hur den rättegången utvecklades till en folkmobb som gav sig på en enskild person. Detta ville jag stoppa. Hamnar vi där är vi väldigt farligt ute, då är det vilda västern.

Hanna Lindblom är positiv till själva rörelsen.

– Metoo är jättebra, men hör inte hemma i en domstol. Då går man ifrån rättegångsbalkens principer. Det ska inte handla om plakat och banderoller utanför salen.

Martin Timell friades. Hanna Lindblom menar att man i vissa mediala fall kan använda sig av pressen.

– Man kan absolut utnyttja media. Jag kanske säger till en reporter att ’min klient är väldigt förtvivlad’. Nämndemännen kanske läser något och blir omedvetet påverkade. Sedan måste man tala väldigt enkelt och formulera sig i rubriker.

Hanna Lindbloms kontor i Schönska huset på Skeppsbron har en imponerande utsikt över Saltsjön. Men hon tillbringar mer tid i rätten än här.
Hanna Lindbloms kontor i Schönska huset på Skeppsbron har en imponerande utsikt över Saltsjön. Men hon tillbringar mer tid i rätten än här. Foto: Rickard L Eriksson

Det är ett stort kontor med utsikt mot Skeppsholmen och Saltsjön, men enkelt inrett: skrivbord i teak. Fåtöljer i svart läder. Oljemålning på advokatkollegor i krogmiljö. Hanna Lindblom befinner sig mitt uppe i ett spionmål där en 46-årig svensk medborgare står anklagad för spionage i en iransk attentatsserie. Hon har belagts med yppandeförbud, men minns när samtalet kom.

– Jag stod i skidbacken i Trysil när telefonen plötsligt ringde. Det var svinkallt och snoret rann, när jag till slut lyckades få upp telefonen var det Stockholms tingsrätt som frågade om jag ville ta mig an spionärendet. Jag och mina barn var på skidsemester tillsammans med vänner och det var med stor vånda som jag ringde min barnflicka. Hon flög upp, jag satte mig i bilen och körde ner till Stockholm och träffade min klient hos Säpo. Vi hade häktningsförhandlingar och sedan körde jag direkt upp igen. 24 timmar senare var jag tillbaka och vi fortsatte skidsemestern.

Rollen som ensamstående tvillingmamma har varit en utmaning.

– Jag har haft dem själv i sju år. Det har varit tufft, man har känt sig ensam i föräldrarollen. Samtidigt har vi blivit starka tillsammans, säger hon.

Hanna Lindblom föddes i Västervik, föräldrarna var lärare. Drömmen att bli försvarsadvokat föddes tidigt.

– När jag var tio år bestämde jag mig för att bli försvarare efter att en tjej i min parallellklass blivit utsatt av en lärare på skolan. Jag gick hem till honom och konfronterade honom. Där såddes fröet att föra en annan människas talan.

Hon studerade juridik vid Lunds universitet och anställdes på Advokatfirman Althin 1997. Idag är hon delägare och driver byrån tillsammans med kollegan Jonas Granfelt. Hon minns karriärens starkaste mål: en klient som stod åtalad för folkmord i Rwanda 1994. I landets försök att skipa rättvisa åtalades 2016 mannen som då hunnit fly till Sverige och bli svensk medborgare.

– Min klient stod åtalad för folkmord och förnekade gärningen. Det talades om flera tusentals mord. Jag reste ner till Rwanda flera gånger och pratade med vittnen. Det starkaste var en kvinna som hade stått på en åker och arbetat, hon hade fyra små barn. Så såg hon angriparna komma med knivar, macheter och yxor. Hon var tvungen att välja vilka två barn hon skulle ta med sig för hon hade bara två armar och skulle springa för livet. Så hon lyfte två av barnen och sprang. De klarade sig, barnen som lämnades kvar klarade sig inte.

Hanna Lindblom besökte också en brottsplats som kallades ”Kommunhuset”.

– Det var en 200 kvadratmeter stor inhägnad med murar där man spärrat in folk, lurat dem att de skulle få skydd, sedan låst dörren och skickat in män med yxor och macheter som högg ihjäl dem. De som högg blev så trötta att de blev utbytta, som en hockeymatch, till alla dessa tusentals människor var döda. Min klient stod åtalad som anstiftare och anförare.

Varför väljer man att försvara en mördare?
– Vi lever i en demokrati, i en rättsstat, alla personer som är misstänkta för brott måste få ha en försvarare. Och jag försvarar inte brottet. Jag tycker inte det är bra att begå folkmord eller våldta. Men varje person behöver ett försvar.

Hur är det att sitta ned med en mordåtalad?
– Ingen människa föds till mördare. Alla människor har sitt bagage som formar dem till vilka de är. När jag träffar personer som är åtalade för fullständigt bestialiska saker vill jag alltid behandla dem med respekt. När jag kliver in i ett rum med en man som gjort hemska saker är jag kanske den första som behandlar honom med respekt, eftersom han alltid har setts som en idiot. Mer än något annat ser man oftast en väldigt stor sorg hos dem.

Foto: Rickard L Eriksson

Solen har gått ner över Gamla Stan. Hanna Lindbloms vita pärlhalsband lyser i mörkret.

– Jag tycker stil är viktigt för att visa respekt mot klient och domstol. Jag har alltid högklackat i rättssalen, det är ett sätt att ikläda sig pondus. Sedan dräkt, kostym eller klänning, det är min uniform.

Där andra mediala advokater bygger varumärke i sociala medier har Hanna Lindblom en mer lågmäld profil.

– Jag skulle aldrig ha ett offentligt Instagramkonto där jag lägger upp hela mitt liv. Jag betraktar det som helt meningslöst. Vi på den här byrån bygger inte våra varumärken via Instagram.

Kan du stänga av jobbet när du kommer hem?
– Eftersom jag lever ensam med mina två barn måste jag stänga av när jag kommer hem. Men sedan kopplar jag på senare på kvällen när de lagt sig. Då kan jag sitta vid köksbordet och läsa obduktionsprotokoll.

Påverkar det självbilden om du misslyckas i jobbet?
– Ja, man blir nog lite kantstött. Att processa i domstol mot en åklagare är en tävling. Jag kan ta det personligt när jag förlorar och klandrar mig själv väldigt mycket: Kunde jag gjort något annorlunda? Har jag läst tillräckligt? Jag är väldigt självkritisk och hård mot mig själv.

Har du haft kontakt med någon klient i efterhand?
– Ja, en klient som blev frikänd efter att ha suttit häktad för ett väldigt allvarligt brott ringde för några veckor sedan. Han hade ändrat kurs i livet, lämnat Stockholm, droger, kriminalitet och flyttat till Norrland. Han sade ”Hanna, du är en människoräddare” …

Rösten brister plötsligt, ögonen tåras.

– Alltså, nu blir jag rörd. Han hade skaffat tjej och de hade fått ett litet barn. Han hade lagt om sitt liv totalt. För mig är det ett kvitto på att jag ägnar mig åt bra saker.

Till Toppen