Annons

Virus/LoveHandke ekar i danskväll med stora kontraster

”Naharin's virus” av Ohad Naharin: Einar Nikkerud, Amanda Åkesson, Mai Lisa Guinoo, Fan Luo och Frida Dam Seidel.
”Naharin's virus” av Ohad Naharin: Einar Nikkerud, Amanda Åkesson, Mai Lisa Guinoo, Fan Luo och Frida Dam Seidel. Foto: Lennart Sjöberg

Publikskymfning och begärsdjungel – Göteborgsoperan inleder danssäsongen med rejäla kontraster i en pulserande dubbelafton.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

”Love” av Roni Haver och Guy Weizman, här med Satoko Takahashi och Benjamin Behrends.

Foto: Lennart Sjöberg Bild 1 av 2

Adam Peterson i ”Love” av Roni Haver och Guy Weizman.

Foto: Lennart Sjöberg Bild 2 av 2

Dags för provokation och publikskymfning på Göteborgsoperan? Nja, den nyss utnämnde Nobelpristagaren Peter Handke må i sin genombrottspjäs ”Publikförolämpning” låta skådespelarna kasta glåpord mot publiken, men betydligt mer kontroversiellt är hans ställningstagande för Slobodan Milosevic. Handkes antipjäs från 1966 finns i alla fall med som inspiration och verbal väckarklocka för åskådarna i den israeliske koreografen Ohad Naharins verk ”Naharin's virus” från 2001. Mest laddad här är muren i fonden som fylls med graffiti tills man utläser ”Plastelina”, lätt att omtolka till Palestina. Men ordet kan förstås även syfta på något formbart; linjer, tankar eller kroppar.

”Naharin's virus” gästade Dansens hus 2006 med Batsheva dance company och lämnade rejält avtryck i minnet. Det är således spännande att Göteborgsoperans danskompani i sitt tredje samarbete med världskoreografen fått förtroendet att sprida ”viruset” vidare. Att återse det är märkligt vemodigt, men också vackert. Förra gången blev jag upplyft av den kreativa energin. Nu blir slutscenens skur av okvädningsord, som en av dansarna rutinerat slungar mot oss uppe från muren medan de övriga 16 repetitivt rör sig till arabisk folkmusik, en sorglig påminnelse om hur allt upprepas i världen därute och i sociala medier.

Annons
Annons
Annons