Annons
X
Annons
X

Hamilton: Europa kan få ny chans av amerikansk reträtt

Med Donald Trump drar sig USA tillbaka bakom murar och tul­lar. Då måste EU, Tyskland och även Sverige bereda sig på att överta USA:s roll i världsekonomin som främste beskyddare av det öppna handelssystemet, skriver Carl B Hamilton (L).

Presidentbytet i USA
Donald Trump.
Donald Trump. Foto: Gerry Broome/AP (Arkiv)

DEBATT | PRESIDENTBYTET

Donald Trump talar om handel som ett nollsummespel.

Genom att noga lyssna och läsa är det möjligt att ganska väl förstå Donald Trumps världsbild: Han och likasinnade har en ”vi-mot-dom-attityd” till omvärlden. Den ses som ovänlig och i värsta fall fientlig. USA ska inte ägna sig åt ”do-gooding” i världen utan fokusera på inhemska frågor. Det är svårt att tro att Trump vill axla något större ansvar för någon global ordning, för demokrati, säkerhet eller inter­nationell handel.

Kanske mest uppmärksammad har varit Trumps inställning i handelsfrågor. Protektionistiska löften i amerikanska valrörelser är förvisso inget nytt. Amerikanska presidenter har i årtionden bromsat importen av till exempel stål, teko, skor och bilar, men har betonat att åtgärderna ska ses som undantag, och temporära.

Annons
X

Det som skiljer Trump från företrädarna är att han argumenterar emot import generellt

Det som skiljer Trump från företrädarna är att han argumenterar emot import generellt, inte bara av vissa varor, och dessutom att importhindren ska vara permanenta. Till exempel 35 procents permanent tull på import från Mexiko, och 45 procents tull på all import från Kina.

Trump talar om handel som ett nollsummespel: Det ena landets vinst är det andra landets förlust. Att båda länder vinner på handel finns inte med. USA:s ekonomi ses tydligen inte som dynamisk utan snarare som en statisk produktionsapparat av traditionella varor som dock är utsatt för ojust konkurrens från utlandet, och främst Kina. Att andra länder kan förväntas vidta repressalier om det blir nya amerikanska handelshinder, och att USA då tvingas hantera fler konflikter med omvärlden, finns inte med i retoriken.

USA behöver, enligt Trump, högre hinder för låg­löne­import som ska skydda existerande jobb. Krav på ökad lokal produktion i USA har redan kommit, och accepterats med överraskande välvilja av flera storföretag. Att importerade insatsvaror, nya varor och tillverkningsmetoder medför ökad produktivitet, lönebetalningsförmåga och inkomster finns inte med i Trumps världsbild. Sedan 1990 har, tack vare ökad internationell handel och tekniska framsteg, genomsnittsinkomsten i världen ökat med 65 procent, och den extrema fattigdomen har minskat från 35 till 10 procent av världens befolkning. Om detta förefaller Trump okunnig eller ointresserad.

Export och import förutsätter numera varandra. Import, produktion och export är sammantvinnade över nationsgränserna i produktions- och försäljningskedjor. Länkarna tillverkas i olika länder och fram kommer så småningom slutprodukten eller tjänsten, som kan vara tillverkad i så mycket som 10–20 steg i olika länder. Både Mexiko och Kina är betydande deltagare i sådana kedjor, som ofta inklu­derar företag lokaliserade i USA, eller amerikanska dotterbolag i Asien och Latinamerika.

Bilföretag som producerade i norra USA har flyttat tillverkning till lägre löner och svagare fack i USA:s sydstater och Mexiko. En intensiv handel sker över gränsen. Detta vill Trump bryta upp. Arbets­lösheten ökar då både i Mexiko och i USA, ­bilar och annat som köps i USA blir dyrare, och real­inkomsterna för främst amerikanska låg- och medelinkomsttagare minskar. Arbetslösa mexikaner kommer att försöka ta sig in i USA på allt mer desperata sätt när inkomstmöjligheterna stryps i Mexiko.

Carl B Hamilton, (L). Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

En mur mot Mexiko plus en 35-procentig tull­höjning skulle sannolikt medföra att Latinamerika sluter upp bakom Mexikos protester och förutsebara klago­mål hos världshandelsorganisationen WTO. Latinamerika kan som motdrag till exempel ­minska sitt intresse för samarbete med ameri­kanska myndigheter i kampen mot narkotikasmuggling. En återgång till dåliga relationer mellan USA och Latin­amerika får nog Trump räkna med.

Amerikanska åtgärder mot import från Kina kommer reptilsnabbt att utlösa kinesiska klagomål hos WTO och repressalier mot amerikansk export, och sannolikt även mot amerikanska investeringar. Ekonomer har påpekat att Kina är stor importör av sojabönor från viktiga delstater i USA, att Kina är en stor marknad för passagerarflygplan som tillverkas och sammansätts i USA och att kinesiska repressalier lätt skulle slå undan benen för USA:s it-sektor, som i komplexa värdekedjor sitter ihop med kinesiska och andra asiatiska länders produktions­anläggningar.

Men världsmarknaden är väl flexibel? Producenter i Sydkorea, Japan och andra asiatiska länder kommer att delvis ersätta kinesiska företag som exportörer till USA, och jobben som Trump vill ha tillbaka till USA från Kina hamnar då på andra ställen i Asien. Kina kan efter en övergångstid köpa sitt behov av sojabönor på annat håll. Europa vill säkert hoppa in och sälja flygplan (Airbus) till Kina som ersättning för amerikanska. Det finns nästan alltid goda anpassningsmöjligheter, men det kostar, höjer priser, sänker reallöner och skapar en mer eller mindre temporär arbetslöshet.

Att Trump skulle acceptera att europeiska företag deltar på samma villkor som amerikanska vid offentliga upphandlingar är dessvärre verklighetsfrämmande

Europa då? När export från Kina och Mexiko möter hinder i USA kommer deras exportörer att vända blickarna mot den stora och öppnare europeiska marknaden. Det innebär hårdare importkonkurrens i EU, en snabbare strukturomvandling, högre produktivitet, risk för högre arbetslöshet, krav på mer arbetsmarknadspolitik, lägre priser och högre realinkomster. Men också möjligheter till fler jobb, även på kort sikt, när europeiska företag erbjuds att ersätta amerikanska i internationella värdekedjor, till exempel i den globala it-produktionen.

Förhandlingarna om ett transatlantiskt frihandelsavtal EU–USA (TTIP) läggs nu i frysbox. Att Trump skulle acceptera att europeiska företag deltar på samma villkor som amerikanska vid offentliga upphandlingar är dessvärre verklighetsfrämmande. America First! Därmed bortfaller ett av EU:s viktigaste krav på innehållet i en TTIP-uppgörelse.

EU-kommissionär Cecilia Malmström bör nu prova ut sin ledartröja!

Sverige då? I dag är Sverige det EU-land som faktiskt är allra mest beroende av handel med USA. 150  000 jobb i Sverige är direkt och indirekt beroende av den handeln. Därför blir en sannolik effekt av Trumps protektionism att svenskt näringsliv blir än fastare sammanlänkat med företag i Asien – till exempel i Kina, Sydkorea, Vietnam och Japan.

När USA drar sig tillbaka bakom murar och tul­lar bör EU, Tyskland och även Sverige bereda sig på att de bör överta USA:s roll i världsekonomin som den främste beskyddaren av det multilaterala handels­systemet och internationella institutioner, som WTO. Det kan visa sig bli en av EU:s och Sve­riges alla viktigaste internationella uppgifter det närmaste årtiondet. Den ambitionen och det stabiliserande ansvaret bör EU-länderna klargöra att EU är berett att axla. EU-kommissionär Cecilia Malmström bör nu prova ut sin ledartröja!

Carl B Hamilton

fd professor i internationell ekonomi och knuten till Entreprenörskapsforum, Stockholm, fd riksdagsledamot (L)

Annons
Annons
X

Donald Trump.

Foto: Gerry Broome/AP (Arkiv) Bild 1 av 2

Carl B Hamilton, (L).

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 2 av 2
Annons
X
Annons
X