X
Annons
X

Hälsodeklaration ingen svensk modell

Att rödvin i måttliga mängder kan vara hälsosamt har varit känt länge. Utländska vinhälsoförespråkare tar nu nya steg. Men i Sverige talas det tyst om detta.

undefined
Foto: JUREK HOLZER

NYTTIGT

Första gången vinets hälsoaspekter uppmärksammades stort i medierna var 1991. I det amerikanska programmet 60 minutes sändes ett inslag om en stor hälsoundersökning.
Mikael Mölstad

Vin är bra om du vill leva lite längre. Om du tål det – och håller dig till måttliga mängder. Detta är inget speciellt kontroversiellt påstående.

I länder där vin har varit en del av kulturen i tusentals år har man alltid vetat att det är något speciellt med alkoholjäst druvsaft. I Sverige är förhållandet till alkoholhaltiga drycker något mer komplicerat. I Sverige har vi ju också varit sena med vinkulturen.

Annons
X

Med detta sagt vill jag ändå påstå att det en dag kommer att finnas hälsodeklarationer på vinflaskorna – liksom på många andra livsmedel. Likaväl som en miljömärkning talar om för oss vilka varor som vår omvärld mår bäst av, kan en hälsomärkning tala om för oss vilka livsmedel som vår kropp mår bäst av.

I England har en vinimportör tänkt i dessa banor genom att hälsodeklarera sina viner. Firman har arbetat tillsammans med professor Roger Corder på Harvey Research Institute i London. Roger Corder har väckt uppmärksamhet i England genom sin bok The Wine Diet. Där menar han att mycket av det vi äter gör oss sjuka och manar till ändrad livsstil med mer bär, frukt och nötter – och rött vin.

Roger Corder har i sin forskning gjort hälsoanalyser av röda viner främst utifrån skydd mot hjärt-kärlsjukdomar. På plussidan sätter han framför allt de röda vinernas halt av antioxidanter i synnerhet vissa polyfenoler. På minussidan finns viner med för mycket alkohol, socker och svavel. Av denna analys har professor Corder gjort en skala med ett slags hälsopoäng. Den engelska vinfirman har nu bedömt sina viner enligt hans analysmetod. Flaskorna betecknas med ett rött hjärta med hälsopoängen inskriven.

Den högsta hälsopoängen har gått till ett vin från Montefalco i Umbrien på druvan sangrantino. De viner som ligger bäst till generellt är dock gjorda på druvan tannat. I Frankrike är det framför allt i det sydfranska distriktet Madiran som den är vanlig. Producenten Alain Brumont har gjort druvan populär genom bland annat de högklassiga Montusvinerna. Ute i världen är det bara Uruguay som har större odlingar av tannat. Men där betraktas den å andra sidan som en nationaldruva.

Första gången vinets hälsoaspekter uppmärksammades stort i medierna var 1991. I det amerikanska programmet 60 minutes sändes ett inslag om en stor hälsoundersökning. Där framkom att folk i Frankrike uppvisar en mycket lägre risk att avlida i hjärt-kärlsjukdomar än amerikaner som motionerade och åt hyggligt bra. Fransmännen åt rejält och drack rödvin utan att fundera så mycket på motion. Hela studien kom att kallas The French Paradox och det var första gången som rödvin och medelhavskost lyftes fram som nyttigheter mot västvärldens vällevnadsproblem nummer ett: hjärt-kärlsjukdomar.

Inslaget fick ett enormt genomslag. Nästa dag hängde påpassliga amerikanska vinhandlare upp skyltar utanför sina butiker med texter som Live longer – drink red wine. Studien om den franska paradoxen har följts av många andra som kommit fram till samma slutsats.

Om man studerar Systembolagets informationsmaterial på webben inser man att där finns ett annat synsätt. Där finns mängder av fakta om alkoholens skadliga inverkningar men bara en artikel som relaterar till hjärt-kärlsjukdomar. I en passus avfärdas resonemanget om att alkohol påstås skydda mot hjärt-kärlsjukdomar med att riskerna för hjärtinfarkt ökar vid högre konsumtion.

Frågan är om vi någonsin kommer att få se hälsopoäng på Systembolagets sortiment.

Läs även

Annons
X
Annons
X
Foto: JUREK HOLZER Bild 1 av 1
Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X