X
Annons
X

”Hade varit otryggt att föda utan min doula”

Tänk, att under kraftig smärta försöka komma ihåg ord på ett nytt språk. I ett nytt projekt i Stockholm ska nu "kulturdoulor" stötta invandrade föderskor. Yamilec Arboleda Valencia hade med sig Luba Gomez när lilla Samara kom till världen.

(uppdaterad)
Mamma Yamilec Arboleda Valencia, lilla Samara och kulturdoulan Luba Gomez.
Mamma Yamilec Arboleda Valencia, lilla Samara och kulturdoulan Luba Gomez. Foto: Tomas Oneborg

Lilla Samara ligger och sover så tungt och avslappnat som bara ett spädbarn kan i ett höghus på ett av bergen i Alby. Underlaget är mjukt, hon vilar i famnen på sin kulturtolksdoula Luba Gomez. Mamma Yamilec Arboleda Valencia kommer in med te och kakor från köket. Stämningen är varm och uppsluppen; allt har gått bra, barnet lever, rädslor och smärtor är passerade.

Alla tre ingår i ett forskningsprojekt och en satsning på mer jämlik vård för föderskor i Stockholms läns landsting. Syftet är att öka tryggheten och minska risken för komplikationer för invandrade föderskor som inte behärskar svenska.

Grunden är ett antal studier som visar att kvinnor med utländsk bakgrund löper större risk för exempelvis utdragna förlossningar, ingrepp som kejsarsnitt eller att barnet föds medtagen. En vanlig riskfaktor är också tidigare trauman eller dåliga erfarenheter av kontakt med vård och myndigheter.

Annons
X

Föderskorna i projektet är nyligen invandrade till Sverige, och en stor andel är papperslösa eller på olika sätt socio-ekonomiskt utsatta.

Kulturdoulorna, som fått jobbet via arbetsförmedlingen, talar tillsammans ett antal språk: ryska, arabiska, tigrinja, somaliska, ukrainska, spanska…

Yamilec Arboleda Valencia, som kom från Colombia till Sverige för två år sedan, är uppenbart nöjd med utfallet:

Middag med rödvinsglas
Nya upplevelser med SvD accent

Speciellt framtagna arrangemang, middagar, vinprovningar, kulturdagar m.m.

– Det har varit fantastiskt, utan Luba hade jag känt mig ensam. Det skulle kännas otryggt att vara på sjukhuset utan att förstå vad som sägs, särskilt om det hade uppstått problem. Dessutom var min man tvungen att vara hemma med vår fyraårige son, och jag känner ingen annan som hade kunnat följa med mig.

Detta är Yamilecs och Lubas sista träff, men de pratar redan om att hålla kontakten.

Precis som andra i projektet har hon fått stöd av sin doula både före, under och efter förlossningen. Detta är Yamilecs och Lubas sista träff, men de pratar redan om att hålla kontakten.

– Vi kanske ses och fikar någon gång i Skärholmens centrum, säger Luba. Man kommer så nära varandra, jag har lite svårt att släppa mina mammor. Och barnen! Det är fint att få se hur de växer.

Fast faktum är att det var på håret att Luba hann vara med när Samara kom till världen. Barns ankomst går som bekant inte att boka in på dagen, och en kulturtolksdoula coachar ofta flera föderskor samtidigt. Nu slumpade det sig så att tre av Lubas kvinnor gick över tiden och födde inom loppet av fyra dagar.

Den fredag morgon i februari när Samara började signalera att hon ville ut var Luba på Huddinge förlossning med en annan föderska. När hon såg Yamilecs nummer på mobilen svarade hon först skämtsamt på spanska: "Stopp! Du får inte föda nu!"

– Som tur var blev den andra förlossningen färdig vid fyra på eftermiddagen. Jag hann åka hem, äta och duscha innan jag hämtade Yamilec strax före midnatt.

På plats på Karolinska sjukhuset skötte Luba allt det praktiska: inskrivning och information till och från Yamilec och personalen. Under den aktiva fasen av öppningsskedet coachade hon med andningsteknik, massage av rygg, händer och fötter och lugnande prat. Yamilec tog ingen smärtlindring, och värkarna var tuffa:

– Jag tog tag i Lubas arm, alltså jättehårt. Jag har bett om ursäkt flera gånger efteråt!

– Äh, lite blåmärken på armen får man tåla som doula, säger Luba. Mitt jobb är att göra de blivande föräldrarna trygga. Det gäller ju också partnern, om han är med. Beroende på bakgrund kan vissa män bli generade eller rädda för blod, då säger jag: "Du behöver inte titta, men kom hit till din kvinna, och håll hennes hand".

”Det skulle kännas otryggt att vara på sjukhuset utan att förstå vad som sägs”, säger Yamilec Arboleda Valencia. Hennes man, Eider Reina, var dessutom tvungen att vara hemma med deras fyraårige son. Foto: Tomas Oneborg

Yamilec jämför med sin första förlossning:

– I Colombia får den andra föräldern inte vara med, och man är helt ensam med en läkare och två sjuksköterskor, och det är ganska… strängt. Här var alla så snälla, barnmorskan till och med nynnade för att lugna mig, ha ha.

Att ha med en doula vid barnafödande är en trend som vuxit sig allt starkare i Sverige sedan 1990-talet, i takt med tuffare arbetsvillkor för barnmorskor och föräldrars krav på emotionellt stöd i förlossningsrummet. Den som har råd kan anlita en certifierad doula privat för en snittkostnad på 7 000–9 000 kronor.

Vi vet att stress, rädsla och otrygghet påverkar förlossningsförloppet negativt.

Kulturtolksdoulan betalas med skattemedel, och har gått en åtta dagars utbildning i allt från anatomi och förlossningsfysiologi till stödjande tekniker och patientlagstiftning. Utöver språket är erfarenheter från andra kulturer kring förlossningsvård, syn på kropp och födande en förutsättning. Luba Gomez kommer ursprungligen från Ukraina, och är gift med en man från Kuba.

– Dessutom har jag alltid drömt om att bli barnmorska, men livet blir inte alltid som man tänkt sig. Jag fick ett barn, flyttade till Sverige, fick ytterligare tre barn, lärde mig språket… det tog tid att komma in i det svenska samhället. När jag väl hade gjort det jobbade jag flera år i butik. Nu hoppas jag på att kunna utbilda mig till undersköterska.

Målet med forskningsstudien är att utvärdera effekten av att ha med en kulturtolksdoula. En av dem som leder studien är Erica Schytt, docent vid Karolinska institutet.

– Vi vet att stress, rädsla och otrygghet påverkar förlossningsförloppet negativt. Liksom att invandrade gravida kvinnor inte får samma individuellt anpassade vård som de enligt lag har rätt till, framför allt på grund av kommunikationssvårigheter. Exempelvis är det inte rutin att ordna med tolkar under en hel förlossning. 

En dålig förlossningsupplevelse kan också öka risken för depression efteråt, menar Erica Schytt, och även påverka framtida barnafödande.

– Om studien visar att språk- och kulturtolk ökar kvinnornas trygghet och förbättrar förlossningsupplevelsen för invandrarkvinnor så är det ett skäl att fortsätta med det i Stockholm – liksom att införa doulor i andra landsting.

Kulturtolksdoulans roll kan vara en framtidsmodell även inom exempelvis primärvården.

Även Anna Jensen, som är barnmorska i grunden och en av projektledarna för kulturdoulorna i Stockholm, tror att idén kan sprida sig:

– Jag tror att kulturtolksdoulans roll som brobyggare, både språkligt och kulturellt, kan vara en framtidsmodell även inom exempelvis primärvården.

Frågan är vad det säger om svensk förlossningsvård att så många i dag behöver eller aktivt efterfrågar stödjande doulor?

”Jag har enbart känt mig välkommen av personalen i förlossningsrummet, säger kulturdoulan Liuba Gomez. Vi gör inte, och ska inte göra vårdpersonalens jobb, men de har så många andra uppgifter att de inte hinner ge det extra stöd som jag kan erbjuda. Foto: Tomas Oneborg

– Det ingår i den legitimerade barnmorskans roll att också erbjuda den typen av stöd under förlossningen, säger Anna Jensen. Tyvärr finns det inte alltid tid till det så som vården är organiserad i dag.

Och vad säger den allmänna efterfrågan på privata doulor om den barnafödande generation som är uppvuxen i Sverige?

– Att kvinnor har olika behov och önskningar – och i dag uttrycker de det. Självklart önskar jag som barnmorska att svensk förlossningsvård ska erbjuda det stödet. Kanske kan kulturtolksdoula-projektet bidra till det.

Annons
Annons
X
Annons
X

Mamma Yamilec Arboleda Valencia, lilla Samara och kulturdoulan Luba Gomez.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 3

”Det skulle kännas otryggt att vara på sjukhuset utan att förstå vad som sägs”, säger Yamilec Arboleda Valencia. Hennes man, Eider Reina, var dessutom tvungen att vara hemma med deras fyraårige son.

Foto: Tomas Oneborg Bild 2 av 3

”Jag har enbart känt mig välkommen av personalen i förlossningsrummet, säger kulturdoulan Liuba Gomez. Vi gör inte, och ska inte göra vårdpersonalens jobb, men de har så många andra uppgifter att de inte hinner ge det extra stöd som jag kan erbjuda.

Foto: Tomas Oneborg Bild 3 av 3
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X