Recension

Volcano

Under strecket
Publicerad
Annons

Antalet black metal-band som lyckats övertyga ett stort s k majorbolag att få spela in en platta är lätt räknade. Det finns nämligen bara ett, Satyricon. För bandledaren Satyr Wongraven och hans hejduk, batteristen Frost, har övergången från underjordiskt skivbolag inte betytt mycket mer än en bättre studio att spela in i.
Stilistiskt fortsätter de på vägen de stakade ut på förra plattan Rebel extravaganza 1999. Renodlad black metal, med hysteriskt brötig sång och än mer hysteriska trumspasmer, penetrerar hörselgångarna lika ofta som mer dödsmetallbetonade alster sveper förbi.
Lika vass som bandets magnum opus, Nemesis divina, är inte Volcano, men nog kan man hacka i sig plattan utan större besvär om nu den svartaste och mest ondskefulla varianten av hårdrock är det som får snålvattnet att rinna.

Lyssna även på: Satyricon: Nemesis divina.

Annons
Annons
Annons