Annons
Recension

Litteraturens örtagårdsmästare. Karl Otto Bonnier och hans tidGuldåren i Bonniers historia

Under strecket
Publicerad

Devisen ”gammal är äldst” tycks i allra högsta grad gälla bokutgivning. Se på Gyldendal i Danmark, Gallimard i Frankrike, Aschehough i Norge - till stor del domineras förlagsbranschen i de europeiska länderna fortfarande av förlag som startade på familjebasis under 1800-talet. I Sverige heter förlagsjätten på motsvarande sätt - andra aldrig så stora och fina förlag må ursäkta! - Bonniers. Ty även om Norstedts och Wahlström & Widstrand (numera en del av Bonnierkoncernen) har tagit upp kampen med Bonniers när det gäller svensk skönlitterär utgivning, finns det en historisk kontinuitet i Bonniers satsning på skönlitteratur som ger förlaget en enastående position i svensk förlagshistoria. Och även om man kan peka på många mindre förlag som under historiens gång drivits av ett betydligt större mått av entusiasm och kvalitetstänkande än Bonniers, så har det ändå varit, fram till för 30-40 år sedan, hos Bonniers som nästan alla stora svenska författare hamnade, när väl småföretagen kapsejsat.
Det var typiskt nog på ett besök hos just Gyldendals i Köpenhamn som Karl Otto Bonnier som 17-åring bestämde sig för att bli den svenska litteraturens motsvarighet till vad Fredrik Hegel var för det moderna genombrottets litteratur i Danmark och Norge: ”Hvar finnas fröna till den svenska litteraturen? Och kan jag bli örtagårdsmästaren? Och skulle möjligen jag få hjälpa till att stödja och vårda en ny, levande svensk litteratur.”

Annons

Orden om att bli den nya svenska litteraturens egen örtagårdsman har Per I Gedin, tidigare själv bokförläggare (på Wahlström & Widstrand och därpå Gedins), tagit fasta på i titeln till sin ytterst rikhaltiga, välskrivna och väldokumenterade bok om guldåldern i bokförlagets historia: Litteraturens örtagårdsmästare. Karl Otto Bonnier och hans tid. Gedins bok är dock mer än en levnadsteckning: i porträttet av Karl Otto Bonnier manas en hel epoks merkantila och kulturella liv fram. Här ges inte bara levande beskrivningar av det svenska litteraturklimatet under olika epoker - med Giftasåtalet och sedlighetsåtalet mot Fröding som dramatiska höjdpunkter. Genom ett stort brevmaterial av privat karaktär kommer man också familjemedlemmarna inpå livet, inte bara när det gäller olika transaktioner och kvalitativa bedömningar av författarskap, utan även när det handlar om den typ av problem och kriser som tenderar att dyka upp inom en familj. Därtill utmärker sig Gedin för insiktsfulla redogörelser för den judiska kontext som Bonniers verkade i, samt för de antisemitiska angreppen mot företaget och familjen - från Strindberg och framåt.

Annons
Annons
Annons